Tycker aldrig en råtta ska bo själv. Även om den verkar må bra av det så mår de bäst av att leva minst två och två.

Hur gammal är han? Har du övervägt att kastrera honom?

Jag har själv haft en råtta som ensamråtta under nästan hela råttans liv, eftersom han försökte döda andra råttor om han fick chansen. (Drar den slutsatsen med tanke på hur OTROLIGT aggressiv han blev, och var han försökte hugga de andra råttorna, i halsen t.ex.)

Men han kunde leva som en glad och älskad ensamråtta och han fick jättemycket uppmärksamhet, precis som i TS fall.

#1 Tycker du att jag borde avlivat honom? (Inget påhopp eller aggressivt tonfall, bara en fråga för diskussion =) )

Personligen kommer jag aldrig att avliva en råtta som visar alla tecken på att må bra som ensamråtta när allt annat har prövats.

Däremot så prövade jag inte att kastrera denna pojke (en av mina första råttor och många år sedan, och saknade kunskap i att det faktiskt kan hjälpa om det är hormonerna som bråkar)

Jag sitter i samma båt nu med en annan hane, men efter att ha lagt upp en tråd om honom så har jag bestämt att kastrera honom efter jul. Funkar inte det, kommer han att få leva som ensamråtta hemma hos mig eftersom han visar alla tecken på att må bra med det livet och har möjlighet att bo med andra råttor om han själv vill.

juliafrojd, mitt råd är att pröva kastrera och se om han kan fungera med andra råttor. Jag har kasterat 2st hanar som flippade ur och sedan kunde återvända till sin flock efter att hormonerna gått ur kroppen. 🙂

En glad, levande ensamråtta är i mina ögon mycket lyckligare än en död råtta…som avlivats av den enda orsaken att han inte gillar andra råttor. Är han snäll mot människor och får mycket tid så har han vänner. ❤️

Hur gammal är han och har han alltid varit såhär eller när började det?

Vissa råttor klarar inte bo med andra. Ibland hjälper en kastrering men det är aldrig en garanti. Lite olika beroende på orsaken bakom till att de inte funkar. 
Går de inte med en av samma kön utan att bråka och skada kompisarna. Så är det bättre att va själv. Det är lagligt att hålla råttor ensamma under sådana omständigheter. Hurvida råttorna mår och klarar det är upp till dom. Vissa trivs verkligen att va själva. Vissa bör man överväga att kastrera och ha ihop med samma kön eller motsatt kön. Vissa som inte fungerar i flock fungerar inte heller med folk och hugger. Då är det mer kastrera, jobba på beteendet/orsaken till beteendet om det går eller avväga avliva. 

Men den som väljer att hålla en råtta ensam efter att den inte kan fungera med andra. Bör även förstå att den råttan behöver mer av sin människa i form av aktivering, sällskap mm. Men även där individuellt. En del råttor vill bara vara, en del är lite mitt emellan endel väldigt sociala och behöver mycket. 

Men även värt att nämnas. Hanar är känsliga under tonåren när hormonern(testrostronet) börjar bubbla i kroppen. En del kan få några beteenden som kommer gå över, en del kommer ha dom kvar.
Även om en hane är bråkig, stökig osv kan det bero på obalans i kroppen och ger man en lugn ensamtid tills han är mer stabil. Så kan det ofta fungera att introducera med snäll hane igen att bo med. Så dra över en kant med en gång behövs inte. Bättre prova igen senare. Samma som gäller med en introduktion som går illa. Bättre vänta och låta lugnet lägga sig innan man försöker igen.

Jag har tänkt på detta ganska länge: Om man har två råttor och ena dör, hur gör man då?

#5 svår sitts. är det nån äldre kanske man kan låta den va ensam om den klarar det. Många uppfödare lånar gärna ut råttor i olika åldrar som sällskapa tills den egna avlider. Jag gör det ofta och har vanligen 10 råttor om året jag lånar ut. 
Eller om man vill fortsätta med råttor kan man leta nya.

#5 Ofta brukar man införskaffa en eller två (oftast bebisar) och introducerar dem.

Ska man inte ha fler råttor så bör man kolla lite på om man kanske ska omplacera om den kvarvarande är ung eller inte allt för gammal. Är den däremot gammal och kanske inte har så mycket kvar av livet själv så kan man överväga att hålla som ensamråtta - men det är inte att föredra. Personligen skulle jag hellre försöka låna in någon råtta tillfälligt.

Tack, bra att veta, det är så synd att dom inte lever så länge..

det håller jag med om. men mot andra djur är råttor mer intensivt. händer så mycket på kort tid, så sociala och vill oftast va med. 
tycker 2-3 år med råttor ger mer än 2-3 år med katt.

Han är väl ca 6 månader eller någonting. Kan tillägga att han nästan dödade en råtta av skadorna som uppstog. Han blir ju som tokig bara man har råttor bredvid, alltså helt hysterisk. Jag märker ju själv att han trivs själv också. Mvh Julia & Opie