En annan tanke är att råttan som bits fått något mindre tid första veckorna med nya tjejen då jag velat ha den nya mycket med mig för att hon ska vara trygg även utan tanterna. Men det känns som överreaktion att bitas för detta, eller? Anledningen till att jag upplever beteendet som försvar är att om jag placerar handen 4 cm från henne där hon sitter så hoppar hon fram och biter och går igen.

Finns det ingen som har idéer kring detta? Idag har hon för första gången fnysit åt mig och försökt bitas genom gallret. Hon beter sig som vanligt mot de andra råttorna men jag har i princip slutat hantera henne eftersom hon biter mig. Så himla tråkigt… Det var världens mysigaste. Kan inte förstå vad som hänt.

:( Jag önskar att jag hade en aning och kunde ge dig några råd, men jag hoppas att andra kan ge dem till dig istället!

Så ska det absolut inte bli bara för att du ägnat nykomlingen lite extra uppmärksamhet, något annat måste vara galet.

Mina först tanke är att hon har blivit överbeskyddande mot bebisen (ser den som sin), och att det i och med det slagit slint …

Men det verkar också märkligt.

Hur var hon innan, mer utförligt? Både mot dig och råttorna? Lite mer information skulle hjälpa. Har hon varit sjuk förut, eller visat något tecken på sviktande hälsa? (Tänker om det kanske är en hjärntumör eller något)

#4 Tanken har inte slagit mig men det vore inte orimligt. Jag upplever nog att unga tjejerna tyr sig mer till den numera bitråttan än till min snälla tant. Min allra första tanke var fysisk ohälsa i huvudet men har nästan uteslutit det eftersom hon beter sig likadant mot de andra, helt normala flockbeteenden. Hon har alltid varit en nyfiken, mindre aktiv, något osäker, knasterråtta. Osäkerhet har synts i flyktbeteende när jag velat plocka upp henne. Men väl uppe har hon varit den högst knastrande mystanten. Men den försiktigare när de bara var två. Hon har aldrig visat aggressiva tendenser utan som sagt sprungit iväg snarare, aldrig ens bitits när jag vet att jag trängt henne lite. Tills jag skrev tråden. Trodde första gången att jag skrämde henne, andra gången förstod jag att så inte var fallet. Hon har kunnat sitta still och man bara plockat henne runt magen och kroppen och tagit ut. Har även gjort det efter hon började bitas men hela hon ser lurig ut så man får liksom läsa av och om det ser ok ut så får man chansa. Jag skulle säga att hon var en ja, lite osäker ibland men tam och trevlig råtta. Nu beter hon sig som en otroligt snålt hanterad sedan liten-råtta. Och jag vet inte hur jag ska göra. Hon biter så att det blöder och det gör inte så himla ont men man blir ju skrämd. Hon verkar inte påverka de andras relation till mig men det är inte ett dugg trevligt att veta att jag måste ha koll på vart hon är innan jag stoppar in händer hur som helst.

Unga tjejen*

Prova och ta upp dom 2 och kela med dom även om hon bits, säg åt henne på skarpen och sen belöna när hon inte bits, ha dom tillsammans, lär henne att det är du som bestämmer, hoppas det löser sig