följer :)

Ju äldre hanen är, desto mer tid har man haft på sig att se att han verkligen är frisk och snäll.

Han har också visat att han har lyckats bli åtminstone 1 1/2 år utan att bli sjuk, vilket talar för att han kan bli långlivad.

Varför just hanar? Honor borde man gjort samma sak på i så fall. Ett dåligt beteende kan ju också ligga på hennes sida. Allting i en parning har väll ändå inte bara med att se som att hanen är frisk. 

Självklart att det är bra, men som sagt jag tror inte att allting ligger på hanen. Vet någon om hur mycket genetiskt som förs från hanen till avkommor?

Vilka sjukdomar är sjukdomar om man går på att dom ska vara friska under mer än halva sitt liv?

#3 Anledningen till att man inte kan göra det på honor är att det kan bli komplikationer i födseln,i värsta fall dör både mamma och bebisar. Därför bör en första kull tas innan 1år (då bäckenet stelnar vid den åldern) och en andra innan 1½år.

Genetiken borde ju vara 50/50 från föräldrarnas sida. 

Sjukdomar är Allt utöver det normala. Även förkylningar är bra att dokumentera eftersom det visar att immunförsvaret har varit lågt.

Varför just hanar och inte honor är simpelt, för att man inte kan para en sån gammal hona rent fysiologiskt, hennes kropp är "skapt" för att producera ungar i yngre ålder än så. Eller klart man KAN, men riskerna är stora att hon får komplikationer. Tänk på att en råtta bara lever 2-3 år, är honan då 1,5 år är det som att vi skulle bli mammor när vi levt mer än halva våra liv, många risker inblandade, man är inte i samma skick helt enkelt.

Men ja, det händer att en hona får tumörer, blir sjuk eller till och med dör kort efter att hon redan blivit mamma. Det går ju inte att undvika och är inget man kan veta när man tar kullen, som du säger kan ju individer bli sjuka när som helst. Det är därför det är så viktigt att dokumentera sin avel, och att som köpare ställa krav på sin uppfödare så man vet vilka sjukdomar/problem BÅDE hanar och honor har haft i råttornas släkt!

Vad det gäller hanar så handlar det inte bara om den fysiska hälsan som du nämner som främsta argument, utan det handlar om hanars så kallade "tonår". Det är vanligare än man kan tro att en "jättesnäll" hane "vänder" när han kommer upp i 10-12 månader, blir alldeles för dominant och kanske till och med aggressiv mot sina burkamrater. Det händer. Hanen behöver inte umgås med och uppfostra sin avkomma för att föra vidare dominans. Och det är självklart inget man vill föra vidare. Det är därför man vill vänta så länge som möjligt. Inte bara för att han då varit frisk fysiskt så pass länge, vilket även det är viktigt.

Jo med honor vet jag att man inte ska ta efter ett år. Dom säger eller vad jag har läst så står det att råttor är i sina tonår/fulla jag runt 6 månader. Har någon av er erfarat att man tagit på en ung hane mellan 10-12 månader att avkommorna nu blivit som sin pappa, typ visa aggressivitet eller så? Jag tänker inte argumentera emot er, säkerligen kan ni jätte mycket mer än mig. Men just det här med hanar låter för en annan väldigt förvirrande. Att det kan vara så stor skillnad mellan honor och hanar. För det jag reagerat på är att det blir sånt liv när någon väljer att avla på en ung hane. Att det är något som kanske borde dokumenteras mer än vad det gör. Självklart kan det bli bra avkommor ändå även ung hane. Jag har tagit en kull på en hona som jag tycker är lämpad. Absolut inte för att få små söta bebisar att gosa med och jag vet ansvaret och har läst på alla möjliga sidor m.m Där hanen är mellan 10-12 månader. Jag är absolut ingen storfräsar uppfödare och tänker inte bli. Jag vill se dom små liven få ett bra liv i mitt hem och i andras hem. Mannen som är parad blir bara mer och mer mogen och han är helt underbar och sämras inte på något sätt. Något kanske jag märker om ca ett halv år… (ingen aggressivitet nu för guds skull;)

Det är inte det att det är så stor skillnad mellan honor och hanar, utan anledningen till att man väntar med hanarna är för att man inte kan vänta med honorna. Det vore ju fint om man i alla fall kan ha en förälder till sina råttbebisar som inte visar sig bli dominant senare i livet. ;)

Visst kan det bli bra avkommor av även en yngre hane, men det är ju rena lotteriet då, om man varken haft tid att utvärdera föräldradjuret eller syskon ordentligt.

Jo det är självklart. Det har du rätt i. Tycker det är bra att man får massor svar på det här även om ni alla säger samma sak. Haha jag som är långsint kanske! ;) Jag hoppas verkligen att han fortsätter som han gör och är myspelle och fortsätter vara snäll mot sin bror och hans barn sen när dom kommer att bo tillsammans ett tag sen. Jag gör en ren chansning just nu på att han är det. Jag känner mina djur och har en bra magkänsla om det nu inte låter för dumt.

Ratpinata, förstår varför du frågar faktiskt.

Jag har en hane som är Gudomlig både i temperament och flockegenskap. Grejen är att han bara är runt 5 månader! (jisses vad tiden går fort, han som var 7 veckor för inte så länge sen i min mening :O) Han har alltså inte genomgått tonåren ännu och jag ber till alla krafter som finns (även om jag inte är ett dugg religiös, haha) att han inte kommer ändras i sin tonår för han är den optimala hanen just nu.

På ett sätt önskar jag nästan att parar jag honom Nu så kommer bara de egenskaper som visats Hittills föras vidare men så är det ju inte i verkligheten *sad face* Drömmarna finns om en kull efter honom i alla fall :)

Okej! Men på ett ungefär vad ni/någon har erfarat! Hur många procent ungefär TROR ni det är som förändras som ni har erfarenhet av? Det förstår jag, hoppas på samma sak här hemma. Man får bara hålla tummarna att det kommer hålla i sig hela livet. Tror du inte också det beror på hur man lär dom och är med sina djur som bestämmer lite av delen hur dom är?

#10 Hur mycket man är med djuren spelar ingen roll alls. Dominans osv spelar inte in med hur social du är utan med gener.

Jag hade bra magkänsla om Puumala, underbar grabb, perfekt i flocken, super temperament. Jisses vilka drömmar jag hade om avel på honom. 
Och ja, jag ska erkänna han fick lite extra pussar och kel av mig men svårt att låta bli när han alltid var fort fram till burluckan när man kom. Sånna ögon man bara drunknade i och han älskade mysa i famnen när jag läste bok eller kollade film medan de andra föredrog att röja runt istället. 
Han litade helt på mig, helt avslappnad och också den som fick hälsa på besökande och ge gott exempel på hur en råtta ska vara. Vad fanns det inte att älska liksom ❤️

Nu är han avlivad vid knappa ett år, kastrering hjälpte inte, ännu mer extra tid och kärlek som gjorde att jag fick sätta de andra åt sidan lite hjälpte inte. Vid sena tonåren vart han som förhäxad, helt förbytt, flög på allt och alla, bet mig så illa att ärret är kvar än. 
Jag vågar inte ens tänka tanken på vad som hänt om jag avlat på honom innan 1 år, vilken katastrof. 💔

Ville bara ge ett bra exempel på att de där extra månaden gör så himla mycket. 
Men han fick inte somna in förgäves, just denna grabb är och förblir ett bra exempel att vänta ut, ta tiden och inte stressa på en kull. Man har aaaall tid i världen på sig.

Om man nu mot all förmodan väljer att avla på en hane som är under 1-1,5 år så anser i alla fall jag att då ska man ha väldigt bra koll på råttornas hälsa och temperament på råttor som finns bakåt och även syskon, och dessa skall vara förbannat bra, annars är det inte värt en chansning.

För att förtydliga; det är ju faktiskt liv man sätter till världen. Att avla bara för att man känner för det, utan att bry sig om att verkligen göra sitt bästa, och sedan hamna i den situationen att man måste börja avliva avkommor pga aggressivitet, då har man inte tagit sitt ansvar som uppfödare och djurägare tycker jag.

#11 okej, dock så gör vi dom sociala om man ni vill det och vana vid oss. I alla fall dom blyga. #12 Jätte bra att du skriver, jätte bra exempel. Det är bra att båda jag och andra får se lite exempel på fall som är helt otänkbara. Beklagar, verkligen synd att sånt händer. #13 Precis. Det ända jag hört är att både mamma och resten av ungarna var jätte sociala och ingen satt i ett hörn o tryckte, alla sökte kontakt. Dock visste hon inget om pappan till min hane tyvärr. Så du tycker nu att jag valde helt koko, men jag står för den här chansen. Och jag förstår er som kanske inte stöttar mitt val. Men jag är ingen uppfödare. Om nu han ändras och blir super sjuk och humöret ändras sen så har jag lärt mig av misstaget. Men kan bara blicka framåt, hoppas på det bästa nu.

#14 Absolut, vana blir de men det spelar ingen som helst roll in i dominans och aggressivitet fungerar. Vilket är vad det här egentligen handlar om.
Ta bara #12's exempel. Där har vi en hane som blivit hanterad, socialiserad och älskad och Ändå slog det snett.

#14 nej nej jag tror dig/er. Det är det här som är viktigt att få ut mer, även om jag läst lite att vänta till ett och ett halvt år så behövs det exempel. Jätte viktigt. Men som jag skrev, jag lär mig snabbt och jag kunde väntat med den här parningen. Det är bara att vänta och se hur gubben är om ett halv år eller några månader etc. Hoppas på det bästa. Mer exempel skulle vara jätte bra om mer exempel på "felfall". Vore väldigt bra! Inte bara för mig men för andra med. Inspireras av andra och tycker det är bra att ni säger som det är och så.

Alla råttor med dominans och aggressivitet är ju mer eller mindre "felfall".

När det gäller levande varelser så tycker jag inte man ska "lära sig av egna misstag" utan faktiskt "lära sig av andras misstag" 
Dom ber inte om att bli satta i världen, oftast blir0 sånna0 här (hmm Paco ville jag skulle ha lite nollor där) "problemråttor" omplacerade efter omplacerade, bara snurrar runt i olika hem för att sen hamna i nån bur hos nån som inte vågar röra dem där de får sitta tills de går bort. 

Jag har många exempel, Pumalaa var bara ett av dem tyvärr. Vissa mer eller mindre lika illa. 
Jag kan sitta och berätta för döva öron som är samma sak när man ändå inte tar åt sig. Det är saker som gör mig bara väldigt ledsen, inte för personen utan för de små liven som kommer få det tufft i livet

Precis som Melissa skriver, det är ju faktiskt andra liv man utsätter för en jäkla cirkus om råttorna inte visar sig bli vad man önskat att dom skulle bli. Hade det bara varit en själv som blev lidande så hade det varit en annan femma.

Rif svämmar över av annonser från folk som vill omplacera sina bitande råttor, och som aktiv i Råtthjälpen sedan flera år har jag tagit emot så många bitande/aggressiva/överdominanta råttor att jag helt tappat räkningen. För varje flytt blir dessa redan största och känsliga råttor ännu mer stressade och beteendet förvärras.

#17 Det vet jag. Jag upplevt ett själv! 

#18 Där vart den meningen fel. inte så jag menade. Det är svårt att formulera sig här utan att det blir förvrängt. Det jag menar är att nu när jag har parat dom och det är en vecka kvar så står jag för det, jag kanske gjorde fel med att para med en ung hane. Men oavsätt om jag nu valde det så står jag för kullen och vart dom hamnar. Jag vill inte ha små bebisar för att bara titta på och jag tar kullen för att dom är så söta. Jag hoppas innerligt att pojken inte förändras, innerligt. Men jag vet hur honan är och hoppas verkligen att inte (om nu han förändras) att det inte förs över på något sätt. 

Nu när du skriver så låter det redan som MIN råtta är en så kallad problemråtta. Men så är inte fallet, ÄN. Han är som du beskriver din råtta, hoppas han inte blir som din tyvärr blev. Jag tar på största allvar vad du skriver. 5 av mina råttor kommer ifrån uppfödare där ingen vet föräldrar och dom är helt fantastiska . 2 andra från två stora uppfödare, där hanen vart utlånad från en annan stor uppfödare där hanen också var 11 månader. Som sagt jag är ingen STOR uppfödare. Jag hoppas innerligt att han fortsätter så här och inte ändras.

Vart kommer allt med omplaceringen ifrån? Bara undrar…
Ska vi dra slutsatserna som ni drar över det hela så är allt fucked up redan nu. Jag känner min råtta NU och om jag nu gick misstaget enligt er att han var för ung så får vi alla hoppas att han inte BLIR aggressiv och extremt dominant…

Läser ni var ni som kommenterar mest så är tjuvparning en hoppfull grej att ungarna blir bra. Men väljer man parningen själv så är man en riktig bov i dramat för man valt det själv och just då går allt åt pipan. För då vet man men ingen frågar hur föräldrarna är vid tjuvparning. Det är min uppfattning. Rätta mig om jag har fel.

Ingen har sagt något om din hane, men när du däremot själv beskriver din situation, samt ställer frågeställningar kring varför hanen bör vara äldre samt vill ha exempel på andra problem som kan uppstå, så måste du ju räkna med att folk svarar och berättar om sina egna erfarenheter. Det är ju faktiskt exakt det du bett om. :)

Jag ber om era erfarenheter. Men efter det gick det över till omplaceringar, jag vet och har läst massor och jag vet vad det innebär att ta en kull. Men där gjorde jag i så fall misstaget av val av hane, utifrån det började det skrivas om omplaceringar etc. Om nu ungarna blir som sin far. 

Som Melissa V skrev och kommenterade min helt fel skriva mening 
"När det gäller levande varelser så tycker jag inte man ska "lära sig av egna misstag" utan faktiskt "lära sig av andrasmisstag" 

Dom ber inte om att bli satta i världen, oftast blir0 sånna0 här (

hmm Paco ville jag skulle ha lite nollor där

) "problemråttor" omplacerade efter omplacerade, bara snurrar runt i olika hem för att sen hamna i nån bur hos nån som inte vågar röra dem där de får sitta tills de går bort. "

Vet inte om jag tolkade det fel…right me if i'm wrong.

Du bad om exempel. du kan ju inte basera hela tråden som du skapade på ett enda uttalande om vad som KAN hända med ungarna om det SKULLE bli galet eller hur? (dvs omplacering)
Som Alexandra skrev så du bad om exempel och det där är ett exempel på vad som kommer hända om ungarna blir koko. 
För även om pappan är underbar så skrev du själv att du inte hade koll båda led bakåt, där kan de finnas också. 
Vet man inte bakåt och har stenkoll så är det ännu en anledning att vänta, ett EXEMPEL på vad du precis bett om. 

Sluta ställa frågor om du inte vill jag ska svara på frågorna.

#21 Det finns många som frågar om bakgrund även vid tjuvparning
Eftersom föräldrarna och även Bakom dem visar hur ungarna kan bli så vill man veta.
Jag frågar Alltid om föräldrar och mer bakgrund oavsett om det är planerat eller tjuvparning. Det är ju en så pass viktig del.

Just ang omplacering så är det ett bra exempel på vad som oftast händer med råttor som det faktiskt slår runt för. En kull där man inte kollar upp bakgrund kan mycket väl få en aggressiv tendens från pappa, mamma eller varför inte mormors far? Och med det kan en av ungarna i kullen hamna i omplaceringsloopen.
Så fattade Jag det hela med omplacering i alla fall, läste inte så extremt noga så det är även lite egen åsikt inblandat i det ;P

Att det gick över till omplaceringar är för att det oftast är just dom råttorna som blir omplacerade, dvs råttor som utvecklar beteendestörningar som allt som oftast kommer från bristfällig avelsutvärdering vad gäller föräldrarna.

Hanen är den ända jag INTE har koll på bakåt. Då jag har stamtavla på min hona. (om jag skrivit annat så ber jag om ursäkt).

Absolut, men tråden baserade i grund och botten på varför inte unga hanar är lämpade för parning. Och jag har fått väldigt bra svar vilket jag inte kan neka. Tycker det är bra att ni skriver bra och det är bra att ni lär ut av det ni kan.

Självklart så vill jag ha svar på mina frågor, det ska ni inte misstolka. Men tycker att det vart lite överdrivet om det med omplaceringar. Jag vet att det försigår mycket omplaceringar, vilket jag tycker också är hemskt och HOPPAS inte att det händer med bebisarna jag väljer att sälja. För då står jag hellre för att folk får ge tillbaka råttan och pengarna tillbaka. Så blir avkommorna "felfall" så står jag för det, helt klart. Men tills dess att han blir 1½ år så tänker jag inte tro annat än att han blir bra.

#25 Jag har sätt där dom svarat på det också men att det ser ut så att "även om jag inte ville få en tjuvparning så hoppas jag verkligen hon är med bebisar, hoppas det inte låter för fel etc etc". Och där ifrån inte fått någon kritik att "självklart så är det inte fel etc etc." Vilket det är något som dom som väljer att ta en kull också får kritik för, just för att dom vill ha bebisar…förstår du vad jag menar? 

Omplaceringar är ingenting jag tycker är okej. Och tycker det är hemskt för djuret oavsätt humör o hälsa. Ber om ursäkt ni tolkar mig fel eller ser det som att jag inte vill ha svar. Men det vill jag. Tror mycket misstolkas, vilket är det svåra i texter.

- och att jag tolkade er fel med nu i så fall med-

#28 Nä jag hänger inte riktigt med på vad du menar, känns som att du säger emot dig själv lite, tror det är lite gnabb med formuleringen som strular till det.
Jag har lite svårt att läsa och förstå en mening när det är fel formulerat, saknas ett ord eller helt enkelt blivit lite omkastat så ber om ursäkt för strulet :P

Haha jag ska försöka formulera mig bättre :P Klockan börjar blir sent så det är får blir orsaken till stavningen.

Det jag menar är att om en "hen" har en bur med hanråttor och en med honor och helt plötsligt så är två i full gång på att para sig. Då, när personen ifråga skriver ut det på iFokus och svarar på alla frågor om mamma och pappa (eller inte) råtta så får jag oftast uppfattningen att…när den personen som råkat få det att hända och skriver sedan exempelvis "Jag ville absolut inte att det skulle hända, men jag har ju alltid velat haft bebisar så jag hoppas egentligen att hon är med bebisar. Hoppas det inte låter fel"
Så verkar nästan alltid svaret bli från dom mer seriösa uppfödarna "klart det inte är fel, vem vill inte få bebisar." Alltså så låter det som att det är bättre att det inte blir ungar men det är okej ändå. Men när en annan väljer att ta en kull och kanske som i mitt fall tar en för ung hane att det är jordens undergång…( jag kan tycka själv att kanske mitt val av hane var förhastat med, håller med. Men jag står för kullen och om det blir förändringar). 

Det är min uppfattning, och som sagt! Rätt mig om jag har fel om jag läst fel eller uppfattat det fel?

Jag förstår inte riktigt varför du argumenterar mellan tjuvparningar och att frivilligt avla på unga hanar med ena sidan okänd. 
För mig är det väldigt väldigt stor skillnad där så det egentligen inte ens går att jämföra

Då lägger vi ner det och nöjer oss med svaren om hanar. Jätte bra svar och nästa gång hoppas jag att lyssna bättre på er som kan och inte väljer en för ung hane. Så på så sätt har jag lärt mig av misstaget men tänker inte säga att ungarna är misstag, dom är hur önskade som helst. 

Tack så jätte mycket för svar och slut på förvirrande diskusion. :)

#31 nu händer jag med bättre, hehe ;)

Jag kan hålla med dig till viss del faktiskt i din iakttagelse. Absolut är det "mer acceptabelt" att en tjuvparningskull blir till än en planerad "ynglingskull" (med brist på bättre ord men du förstår nog)
Jag tycker det är fel, självklart kan man inte rå för att två råttor smitit, även om det inte Borde hända så kan det hända även den bästa.
Man får göra det bästa av situationen helt enkelt. Jag kan tyvärr säga att det finns de som kullar (dvs avlivar) bebisarna efter de föds.
Jag tror just det du iakttagit har varit hos de lite med "hobby-ägarna" om jag säger så, båda delarna vill säga. (båda de som säger att det är okej och de som Har kullarna) Då blir det nästan lite "wops det är en tjuvparnings kull - or is it???" framför allt när de skriver så som du sa att "jag är glad att det blir bebisar". Det finns en del kullar som sägs vara tjuvparning men jag kan ärligt säga att vissa kan man verkligen fundera över. (tappar tråden nu, haha)

Sedan kan det finnas otroliga tjuvparningskullar. Exempelvis en hona jag har här hemma nu kommer från en tjuvparning och alla i denna kull är Otroliga, minst två har blivit föräldrar och fler kommer nog ramla in.

Så bara för det är en oplanerad kull betyder inte det att det är dåligt men jag tycker det ska kritiseras på samma nivå som just en "ynglingsparning" men på ett lite annat sätt. Man kan ju inte kritisera varför man valt att använda en yngling för det var ju inte ett Val men något man märker är att många tjuvparningskullar inte har en så vidare bra försäljnings-guide över vilka som köper råttorna sedan.

Men det är stor skillnad på en planerad och en tjuvparningskull.
Men för att inte bli Totalt OT nu som jag känner att jag blivit lite xD

Parningen hos dig är genomförd så det finns inte så mycket att göra nu. Jag hade önskat att du frågat Innan du utförde parningen just eftersom du själv skriver att det kanske var lite förhastat Men du skriver att du kommer ta ansvar över kullen och noga välja köpare så det är det enda du kan göra i detta läge.

Jag vet inte alls vilka du syftar på som seriösa eller stora uppfödare, jag skulle vilja påstå att dom flesta av dom (få som finns) seriösa inte hänger här på Rif så mycket om ens alls. Och bara för att man är en stor uppfödare behöver man inte vara seriös heller, och vice versa. :) Om någon du anser dig vara seriös någonstans skriver "klart det inte är fel, vem vill inte få bebisar", så tycker jag du stryker den personen från din seriös-lista illa kvickt!

Att som uppfödare säga att man inte accepterar att köparna omplacerar kan man ju göra, men jag känner många uppfödare och tro mig, det är inte det lättaste att få alla köpare att "hålla sina löften" om att inte omplacera etcetera, och rent juridiskt så finns det ju inget som hindrar dom heller. Folk får göra mer eller mindre vad dom vill med sina djur och man har som uppfödare inget att säga till om. Människor är människor och man kan inte lita på alla.

Du skriver att du står för kullen, det 'är jättebra, men problemet är att när det handlar om levande individer, som kanske blir avlivade som alldeles för unga pga beteendeproblem, eller att dom får liva sina råttliv i ensamhet för att dom är för dominanta och elaka mot andra råttor, då är det ju djuren som lider, inte du, som såg till att sätta dom till världen genom ett dåligt val av avelsdjur.

Detta är inget riktat mot dig personligen, så tolka det inte så. det är rent allmänt, vad anser om hela grejen.

Edit: hann inte se att du ville avsluta diskussionen innan jag postade mitt inlägg. sorry!

#34 & #35
Håller med er båda och jag tar inte illa upp. förstår vad du menar #34. 
Okej men dom som kan mer om avel med andra ord om det inte hänger så seriösa uppfödare på iFokus. Men det är vad jag har uppfattat det och jag pekar inte ut någon men det är oftast den reaktionen eftersom det som skett redan har skett och vad ska man svara.

Likadant så lägger jag inte skulden på folk som råkar ut för tjuvparning, man är som sagt bara människa och ibland händer snabbare än vad man tror med dom små snabba fyrbenta sötisarna. 

Och med min kull så visste jag om att inte ta för unga hanar, men tyckte det fanns för lite "bevis" (om man kan kalla det så) för att jag skulle mer eller mindre tro på det. Därför tycker jag det är jätte jätte bra att folk kommer med sina historier. Och nu kan jag bara hoppas men tänker vara positiv på vägen. Och som du #34 skriver så är det kul att höra om en lyckad tjuvparning. 

Och det #35 skriver så håller jag fullt med om att om det blir så hanen inom loppet av ett halv år blir rena motsatsen vad han är nu. Så hoppas jag inte ungarna blir något likt som sin pappa. Jag lär bli ledsen på mig själv och mer än ledsen för djuren om deffekter dyker upp på bebbarna. Så håller med dig fullt ut med det du skriver. Men som sagt nu tänker jag blicka framåt och vara positiv!

Som sagt, jag har tagit åt mig av allt nu som folk skrivit. Jag är tacksam och om det nu blir en nästa parning så lär jag välja en äldre hane. Hoppas ingen tog illa vid sig av min riktigt dåliga svenska, mitt skriv sätt :P hehe

#35 Ot- Smaken där är olika så va nog med att säga det är ditt tycke innan du smutskastar alla seriösa uppfödare på RiF. Vissa tycker de som inte hänger här (tex Katoz) är seriös och andra tycker det är skräp som ett ex. Inte vidare bra skriva så när det sitter nån och frågar om just avel. Ett litet ordval gör mycket för din egen trovärdighet i en diskussion.

#37 Hon skrev dock de flesta inte Alla. Jag håller faktiskt med #35 på den punkten att långt ifrån alla finns på Rif, majoriteten faktiskt finns inte på Rif. Vissa Har funnits här och andra har Aldrig funnits här (vad jag vet) Med det sagt så betyder inte det att det inte finns duktiga och seriösa personer här på RiF. Det har Ingen sagt i denna tråd.
Hon har heller inte nämnt någon vid namn så hur kan hon då Smutskasta någon?

Sedan känns det dumt att du nämner en uppfödare i just den meningen när denne inte kan komma in hit och svara på det. Eftersom du skriver att vissa ser det bra andra dåligt så känns det dumt att du nämner uppfödningen vid namn (framför allt när det inte ens hör till diskussionen)

Det är min uppfattning och det kan du ju ändå inte påpeka är fel. För så har jag uppfattat det. Det finns väl mycket uppfödare som inte hänger och kanske hänger, iFokus ser jag inte som att någon är sämre eller bättre för att dom hänger på RiF eller inte.

Jag fick uppfattningen av att många skriver min kull hit och mina kullar dit att det fanns mycket kunniga och många seriösa uppfödare! Ska man börja peka ut vad människor väljer för ordval inom en diskussion så kan man sitta i år och bara peta i små saker. 

Och i detta fall så har jag uppfattat det fel och det får jag be om ursäkt för det helt enkelt.

#38 Är hela ditt inlägg riktat till Melissa V? 
Hann inte se att du skrivit något #38.

#40 Yes hela #38 är ett svar mot #37

#37, onödigt hårt skrivet tycker jag, då jag verkligen inte smutskastade någon. Det stämmer väl att dom flesta uppfödarna inte hänger här så mycket, eller inte hänger här alls?

#39, givetvis drar man inte gränsen för vem som är seriös och inte vid om denne har medlemskap på RiF eller inte. Men du skrev att personer du upplevt som seriösa uppfödare skrivit saker i stil med "det gör inget ,vem vill inte få bebisar", och jag svarade då att dessa personer är kanske inte så seriösa då trots allt.

Hur som helst. Lycka till med kullen, och tänk gärna ett extra varv nästa gång. :)

Och ja, det finns duktiga personer här på RiF med erfarenhet av kullar som kan hjälpa dig om du har några frågor. :)

#42, Nej det är sant. Jag håller med dig att då kanske dom inte är så seriösa ändå, vilket jag borde tänkt på kanske när jag skrev det och vad som nu verkade uppfattas som att jag smutskastade uppfödare enligt melissa.

Men tack så mycket, jag ska tänka snäppet längre nästa gång. Jag lägger upp en liten bebistråd sen. :)

Tack alla för bra svar och exempel!

#43 Smutskastningen var riktat till Lancias #35 inte dig :)

kan ju tilläggas också, om jag inte missat det någonstans att visst e det skillnad på tjuvparning och planerad kull på hane med okänd bakgrund, men genetiskt sätt e det ju ingen skillnad. det e bara en moralisk skillnad så att säga

#45 Bra påpekan 👍

Ett exempel på dålig avel: Jag tog över en dräktig hona för snart 2 år sedan, zoo-råtta. Hur underbar som helst, trots att hon inte blivit spec hanterad så lät hon mig lyfta, hålla på med bebisarna och fixa med henne. Träffade pappan lite kort också och även han va snäll, social och lätt hanterad. Ungarna kom och allt verkade bra. Dom flyttade till sina egna familjer och allt såg ut att gå vägen. Sen kom det meddelande på meddelande: stor majoritet av ungarna blev aggressiva så illa att dom fick avlivas, en del barberade sig själva osv. Flera ungar avlivades innan dom ens blivit ett år. Och trots det så va mamma-råttan snäll hela livet och inga tecken på aggressivitet eller barbering. Hon avlivades sedan pga en växande tumör. Så olika defekter kan komma hos ungarna även om föräldra-djuren verkar bra:)

#45 Jo det är absolut sant!
#47 Oj!! vad hemskt, jätte bra att du kommer med lite historia om vad som hände med ungarna. Men kan det inte också varit på mammans sida? Eller hörde du något om pappan sen? :P

#48 träffade pappan när jag hämtade mamman från förra ägaren, Då va han jättefin och snäll. Han bytte hem då och jag fick aldrig veta till vem, men fick höra lite kort att han hade det bra och var "bra" där också. Men sedan har jag inte haft någon kontakt med honom, så det kan även komma från honom ja :)

Okej, det är konstigt. Det kan ju i och för sej komma ifrån mor/far föräldrar. Men säkert så kan det vara annat också. Riktigt tråkigt och det är ju extra tråkigt om man inte vet direkta källan till varför dom blev aggressiva. Knepigt sånt där! :/

Jag hade en jättefin beige hane 2002. Bra i färgen och underbart rexad. Fin stammtavla . Han högg ihjäl min fawn hona när dom skulle paras. Det visade sig att han hade huggit ihjäl honor hos tjejen som ägde honom innan . Men hon sa inget till mig , det var mycket dominans i släkten. Så vänta och se vad som döljts bakom råttan. Det vinner du på i längden.

Fy vad hemskt, och vad elakt att inte berätta något. Kan förstå chocken. Absolut, nästa gång om det nu blir en nästa gång så ska jag tänka lite längre!

Jag har inte heller tänkt i dom banorna förut. Förr avlade jag på 5 månaders hanar. Men det har jag slutat med. Nu har jag en bra linje på hansidan

Jaha, det är ju bra att det ändrat sig. Jag ska inte ta på någon yngre hane igen heller.

Vill bara säga att medveten smutskastning är inte ok.