Min Nikolai
I onsdagskväll lämnade min lille Nikolai jordelivet.
Nikolai kom från Bankfacks Blått Oknytt-kull& föddes 27/10-2011. Han blev alltså två år& tre dagar.
Nikolai var lite speciell. Han fick leva som ensamråtta knappt ett år, då hans bror Vlad som var den enda han inte skadade, -dog i december förra året. Han blev otroligt stressad, rädd& aggressiv mot andra råttor(förutom brorsan), men trivdes bra som ensamråtta.
Nikolai tyckte om att bädda med tidningspapper, traska runt i vardagsrummet, nosa på allt, öppna toarullar med godis, sova, äta& gosa med matte.
Det fanns ingen som luktade så gott som Nikolai. Hans päls luktade svagt som alldeles nya skor av tyg& läder.
Han blev svag bara kvällen innan han dog. En knapp timme innan han dog hände något.. Vi hade just haft lång gosstund& så kunde han plötsligt inte gå, utan släpade/ vältrade sej fram. Förberedde mej på avlivning nästa morgon. Bommade för& gjorde iordning på min säng& lade in Nikolai. (Sjuklingar får alltid bo i sängen med matte) Gick& borstade tänderna& då jag kom tillbaka var han borta.
Fann en tumör i magen, på samma ställe som hans bror hade, efteråt då jag kännde igenom kroppen. Inte lika stor dock. Hos hans brorsa var troligtvis tumören orsaken till stroken han fick veckan innan han avlivades. Verkar som samma sak hände Nikolai, fast mycket snabbare.
Jag är lättad att det gick så snabbt, att han slapp må dåligt länge& att han slapp åka till veterinären.
Hela tiden får jag små impulser att jag ska titta till honom, klappa honom& gosa. Jag lyssnar efter hans steg på golvet& kommer på mejsjälv med att förvänta mej att han ska sitta i soffan& vänta på middag då jag kommer hem. Men han är ju inte här.
Han är inte första råttan som försvinner, han levde relativt länge, var nöjd med livet& fick ett rätt bra slut, -& jag var på sätt& vis beredd. ..men ändå sitter jag här& bara gråter& saknar min gubbe.
Vilken tur att han hann fylla år& äta tårta i söndags. (Se sista bilden) Vilken tur vi han gosa tillsammans en sista gång strax innan.
Älskade lilla Nikolai, hoppas vi träffas igen. <3
Vila i frid Nikolai! Söta killen! <3
gud vilken söt bild!
Det som ses som onska kan i verkligheten vara Godhet, och det vi ser som godhet kan vara onska!
Vila i frid lilla vän ❤️
![[Emelie321]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Men söta Nikolai! Han påminner så om min saknade Jack…
Vilket otroligt härligt liv han har haft, och vilken tur att han fick somna nerbäddad och trygg hos dig och slapp ett stressigt veterinärbesök.
Han ser så gosig och mysig ut på bilderna att jag bara vill plocka ut honom därifrån 🌺
Vila i frid ❤️
Tack allihopa.
#4 Tänkte också det det då jag såg bilderna på din Jack, -att de var lika till utseendet.
Han var väldigt mysig. -Iaf mot mej& två av mina kompisar, som han gillade. Kom det hit ngn annan gick han helst& gömde sej. Han var steg ju lite lättstressad& rädd av sej då det gällde främlingar& andra råttor.
Varje kväll brukade vi gosa i soffan& han brukade komma upp& titta till mej då jag låg i sängen. Ofta steg jag upp både en& två gånger för att klappa honom& klia honom på huvet& kinderna, som han älskade, bara för att jag inte kunde låta bli, -fast jag redan gått& lagt mej.
Vila i frid ♥
I can't drown my demons, they know how to swim.
Tack Ratzo.
Man blir ju nästan tår ögd…
Fina Nikolai, du kommer vara saknad. 🌺
beklagar :(
<3
Tack snälla Ni.
#9 Nikolai blev ju lite nervös då det kom folk på besök, men dej tyckte han om, Emma! Då passade det herrn att sitta i soffan& äta ärtor& gosa! :-)
Ja, uscha vad tomt det känns då man vaknar på morgonen& inte hittar Nikolai liggande på ngn av sina favoritplatser. Trist när man kommer hem& han inte ligger& myser i trähuset, el sitter på soffan.. & vad ledsamt det känns på kvällarna när inte lillgubben finns här mer..
Tur jag har fyra glada små busråttor som får mej på bättre humör.
Starta ny diskussion