Jag tror personen haft lite otur och dåliga linjer i sin flock. Seriösa uppfödare avlar framåt för minskad hormon/dominans del och ökad flockegenskap. 
Hurvida hanar och honor funkar i flock känns inte köns bundet. Visst har jag haft mer tuffare dominans utslag på hanar, men jag har också haft mer hanar. Vet minst två som kommer säga att deras honor varit värst. Och hanar är mer känsliga för miljö ombyte, speciellt under tonåren och bör därför inte köra knasiga intron eller flockbyten i den åldern om den redan är lite stressig/nervig/känslig. Det i sig kan trigga igång råttan att va mer otrygg och därmet fungera sämre till inte alls i flock. Flera sådana råttor behöver bara bli stabila igen för att fungera i flock. En del flipprar helt.

#1 Men om du inte tror att dominans mm är könsbundet borde det väl inte spela roll om det är hona eller hane som flippar vid tonåren? Alltså, varför är då hanar "känsligare" för att flippa? Jag känner mig lite förvirrad… Och menar det absolut inte på ett tyket sätt, skulle du kunna förklara mer?

Dominans tycker jag ligger rätt lika på både könen beroende på vad råttorna ärvt från föräldrar och släkt. Är ju samma med oss människor. Sägs ju att killar ofta använder knytnävarna medan kvinnor är mer lömska. Men både "dominanta" och kan fightas rätt väl bara på olika sätt. 

Varför hanar är mer känsliga är jag lite osäker på exakt varför. Vet mest att det är så efter läsning och erfarenhet. Har och har inte riktigt tänkt på att läsa mer om det.

Mest tror jag det handlar om hormonerna. Dvs testroson och östrogen när det kommer till stress. På människor ökar ju testrostronet på killar under vissa perioder i livet. En ökning är under tonåren upp till ca 25 års ålder innan det lugnas ned igen. Och under denna tid har man sett en ökning av brott från tonårskillar till stor del pga svårighet med impulskontroll, i denna åldern är det även oftare dyrare med försäkring för/på tonårs killar. Jag tror vi människor är väldigt lika tamråttor i detta fallet. 

Men tycker inte dominans ligger mer på hanar än på honor. Bara att hanar har en period där de är känsligare.

Jaha nu förstår jag din tankebana! Men då tänker iallafall jag att samma borde gälla känslighet, jag menar, om man nu ska jämföra med människor så är ju pojkar i stort sett lika känsliga som flickor bara det att med våra dumma normer mm "ska de inte visa det". Personligen har jag bara introducerat hanar ( mina första råttor) och har aldrig haft problem de två gångerna jag gjort det (inte många gånger, men min lilla erfarenhet iallafall), och känner att mina hanar inte riktigt "bryr" sig, utan blir mest glada när nya kommer även om det blir lite pip från rangbus… :-)

#4 ja det glömde jag att tänka på, testosteronet… Det blir ju lite obalans där.. Hmm, ja.. :-)

Tackar för svaren!

Jag har alltid haft stora flockar med honor o hanar, de byggdes upp från början av djur som var ohyggligt sociala o kloka. Den kulturen bland mina råttor har gått i arv miljömässigt. Sen hänger det oxå på hur stora burar/voljärer man har, ju större desto mer plats där djuren kan komma ifrån ibland o få egen tid s a s.

Har aldrig behövt sära på mina djur, de som har varit på parning har alltid blivit väl emottagna av sina fränder. Men kan tycka ibland att när jag periodvis har haft färre honor så har de blivit mer apatiska, så just min honflock trivs med antalet 15-20 individer av olika åldrar. (som jag just nu har dragit ned på, nu är de bara 10 o viss slöhet o apati har redan börjat komma. Hanarna är numera 8, men där märks ingenting)