Hälsa, skötsel och beteende

Ensam råtta, tips?

2017-11-15 11:42 #0 av: Kaktusar

Hejsan!

Jag skrev för ett tag sen om att jag och min sambo tog emot en omplaceringsråtta som hade varit lite bråkig mot sina förra burkompisar. Vad jag uppfattar så hade blod varit involverat. 

Men... jag kan inte släppa tanken att han vill vara ensam. Hur vet jag det? Vi testade att skicka tillbaka honom då den förra ägaren ändå bor i samma stad. Men med samma resultat. 

Hur gör jag nu? Känns så elakt av mig men jag kan inte tvinga honom att vara med andra råttor om han nu vill vara ensam. Tips?

Anmäl
2017-11-15 13:52 #1 av: myismyname

Vad har ni provat medan ni hade honom hos er? Är han kastrerad och vilka typer av intron har ni provat?

Atria Rattery i Piteå, Norrbotten.
(finns även på facebook)

Medarbetare på The Sims i Fokus.

Anmäl
2017-11-15 13:53 #2 av: myismyname

På frågan om hur du vet om han vill vara ensam eller inte, kopierar jag mitt svar från din förra tråd om samma råtta:

"Angående hur man vet om han njuter av att vara ensam eller inte. Med största sannolikhet njuter han inte av att vara ensam. Jag skulle nästan våga mig på att säga att i stort sett ingen råtta njuter av att vara ensam, men för vissa råttor kan ensamhet ändå vara att föredra framför sällskap (detta är dock ovanligt!). För att vara säker får du helt enkelt lov att prova introducera honom till andra råttor, förslagsvis två bebisar för att ge introt så goda förusättningar som möjligt att gå bra. Kastrering kan även vara en bra idé om han inte har funkat i sin tidigare flock. Ofta beror det på hormoner och är egentligen ingenting som råttan själv rår för. Många aggressiva råttor blir mycket mer harmoniska och lyckliga efter en kastrering, då de slipper leva som testosteronmonster. En till fördel med kastrering är att man har möjligheten att prova introducera råttan även till det motsatta könet (ibland går kastrerade hanar ihop bättre med en honflock). För råttor som man av någon anledning inte vågar söva (kan vara till exempel på grund av luftvägsproblem), så kan kemisk kastrering med suprelorinchip vara en bra idé (jag skulle dock inte våga sätta ihop en kemiskt kastrerad råtta med råttor av det motsatta könet, då man inte vet helt hundra hur länge effekten sitter i)."


Det är för övrigt enklare för alla att hänga med i vilken råtta du pratar om, om du fortsätter skriva i samma tråd istället för att starta en ny varje gång. Rekommenderar att du nu håller dig till denna tråd och inte startar en ny i framtiden Glad

Atria Rattery i Piteå, Norrbotten.
(finns även på facebook)

Medarbetare på The Sims i Fokus.

Anmäl
2017-11-15 15:52 #3 av: Kaktusar

Det kanske vore smartare att fortsätta på min gamla tråd haha. Men aja!
Jag kanske ska prata med den gamla ägaren och se om kastrering är ett alternativ. Introduktionerna han hade hos den gamla ägaren vet jag inte riktigt, så kanske är bättre om jag tar det ansvaret så jag med säkerhet hur det går.

Anmäl
2017-11-15 16:49 #4 av: myismyname

Hur ni än gör, så flytta inte honom mellan två olika hem hela tiden. Det är stressande med en flytt, och särskilt vuxna, hormonella hanar (som detta verkar vara) kan hantera det dåligt. Antingen tar ni över honom en gång för alla, och försöker introducera honom till bebisar (eventuellt efter att han kastrerats), eller så får den tidigare ägaren göra det (dvs prova kastrera och introducera till nya kompisar). Det är inte hållbart i längden att flytta honom fram och tillbaka, och det är inte rättvist mot honom. Med tanke på det sista du skrev så tycker jag att det låter vettigt att själv ta över den biten då du inte vet hur den förra ägaren har gjort vid introduktionen, och vilka kompisar de har testat introducera (om de bara har släppt tillbaka honom i buren hos de råttor han inte kom överens med tidigare, så är det inte konstigt om det inte funkade). 

Tänk på att introduktioner kan ta tid. Det är bättre att ta det väldigt långsamt, än att stressa och riskera skador. Använd dig av tråklådemetoden (info finns här) och ta det väldigt lugnt när du uppgraderar bur. Gör det i många stadier och vänta tills det är helt lugnt i det ena stadiet innan du går vidare till nästa. Backa ett steg om det blir för gruffigt.

Tänk även på att ju längre han får bo själv, desto mindre bli chanserna till ett lyckat intro. Han behöver kompisar så snart som möjligt. Har du fått tag i råttor att introducera honom till, eller har du kontakt med någon uppfödare?

Atria Rattery i Piteå, Norrbotten.
(finns även på facebook)

Medarbetare på The Sims i Fokus.

Anmäl
2017-11-15 17:37 #5 av: Kaktusar

Aa det är nog bäst att inte göra det. Märker själv när han kom hem också behövde ställa om sig. Har kollat på en del introduktionsvideos och märker att det tar ett tag och med en nypa tålamod. Jag tror inte riktigt det gick till så.

Tack för tipset! Ja det ska jag göra, jag har som tur bara studierna att stressa över och inget annat, så det kan få ta sin tid :)

Hm nja inte direkt. Det är inte så lätt att få tag på bäbisar när man väl behöver dom, och han är vår enda råtta så inga mer här hemma för tillfället. Men jag har kollat på uppfödare i området men mja, bäbisarna går åt snabbt!

Anmäl
2017-11-22 11:13 #6 av: Kaktusar

Uppdatering:

Än så länge har jag inte lyckats få tag på några råttbäbisar. En i min stad har fått en kull så jag väntar på att kunna tinga så fort det är möjligt. Vore toppen om jag hann få två till pojkar! 

Annars känns det inte som att jag kan göra så mycket mer än att försöka underhålla honom, leta upp kullar som vill få ett nytt hem och så vidare. Känns så tråkigt att han får vara ensam så länge men jah, råttor växer inte på träd tyvärr.

Här är lite bilder på honom än så länge :)


Anmäl
2018-01-11 22:24 #7 av: Kaktusar

Uppdatering! Om någon skulle vara nyfiken.

Vi har fått hem två söta bäbisar som har varit hos oss sen söndag. Jag kan säga att jag är aaaaabsolut inte van med "popcorn" råttor som skuttar överallt. Det är så otroligt sött! 

Hur som helst, nu är vi inne i steget att Franks(den vita råttan på bilden) bur står nära bäbisarnas bur så att han vänjer sig vid deras lukt. Han har än så länge fnyst högt, rest ragg och pissat lite. Så vi hoppas att han förhoppningsvis lugnar ner sig efter någon dag med deras lukt nära sig. Han är inte extremt aggressiv enligt min magkänsla men så fort han lugnar ner sig så ser jag fram emot nästa steg :) Vill ju detta för hans skull men det är bara om han kan acceptera dom.

Bäbisarna verkar inte bry sig så mycket om en jobbig stor hane nära deras bur.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.