# Mont Blancs ljus släktes
Author: Jinaum

Ja nu har jag avlivat min lilla Mont Blanc.

10.06 30/9-11.

Stackarn kämpade i en kvart innan han somnade in. Så jobbigt för honom. Så det var rätt beslut ändå när han andades så jobbigt. Det märktes när han kämpade så och jag fattade aldrig riktigt HUR illa det faktiskt var förens just då.

Det var dock väldigt.. Ja teraputiskt och avslutande att få sitta med honom tills slutet, få ta hem honom och kunna gräva ned honom själv.

Så nu vilar han under en stor ask i skogen. Fjantig som jag är slängde jag med en jordnöt. Hans favo godis. Men det kändes bra att få gräva själv. Hade jag inte stött på jord hade jag nog grävt en meter djupt hål dock..  Lite rejält kanske.

Idag blev det inte bättre. Råkade gå förbi blombuketterna på Willys. De hade Mont Blanc liljor. De som han är döpt efter då han är ifrån Granathens Lilje kull. Blev tvungen att ha ett par för att inte börja lipa det första bästa när jag såg dem.

Dock köpte jag dem inte utan en annan lilja som jag inte riktigt vet vilken sort det är.. Orangea i alla fall och fina. Fick även tag på en rätt platt sten som jag skall måla på och lägga ut vid hans grav tänkte jag. Känns bäst som så.

Han var aldrig speciellt social mot mig. Men go och mild ändå. Speciell råtta på sitt sätt som många andra. Han fick ju bli två år i alla fall.. Det fyllde han den 18/9e. Så han fick ett långt liv ändå trotts omständigheterna.

Det märktes på honom att de var på tiden. De sista dagarna ville han inte äta. Kvällen före så kom han rakt fram till mig när jag öppnade buren och skulle hoppa ut. När jag hindrade honom försökte han klättra upp på mig. Så har han aldrig gjort. Bara kommit fram och pratat och kikat. Så det kändes som att det var nog dags. Dessutom var han väldigt kall och hade svårt att hålla kroppstempen tror jag.

På väg te vetten blev han bara tetigare. Han bet och skakade galler i transportburen. Han har aldrig beteet sig så.. Så det var verkligen på tiden för honom.

Känns så tomt i min stora Hornbach voljär nu med bara två råttor i den.. Men nu har han ju inte ont längre.

## Comment 1
Author: mikeiko

Beklagar :(

## Comment 2
Author: DieselB

Beklagar sorgen:(

## Comment 3
Author: Miss Lalona

De vi minns dör aldrig, glöm inte det. Beklagar.

## Comment 4
Author: Jinaum

tack alla