# Kalla sig själv för uppfödare? Author: Banankaka320 När tycker ni man kan kalla sig själv för uppfödare? När man regristrerat sig? Tar ungar med jämna mellanrum? Jag kallar mig inte själv för uppfödare fast jag tagit en kull och har planer för en till. Men jag ser ofta typ 15åringar som har hemsidor med sina djur och kallar sig för uppfödare och har ett eget litet namn, med egna stamtavlor och sånt. Tycker det är kul och gulligt men jag hoppas ju verkligen dem vet vad dem håller på med och har någon vuxen som har kontroll :) ## Comment 1 Author: chade Klart en 15 åring kan vara uppfödare också.. Finns ju jätte många ungdomar som är duktiga på att föda upp kaniner/marsvin/hamstrar. Håller lika bra koll som vilken seriös vuxen som helst. Så varför inte en 15 åring som föder upp råttor? :) Men självklart finns det dom som parar hejvilt och inte kan något alls och kallar sig för uppfödare... ## Comment 2 Author: Lamina En uppfödare är någon som tar kullar på sina råttor för sitt eget nöjjes skull. En **seriös** uppfödare skiljer sig bara från mängden med att dom noga väljer vilka råttor som ska få bli föräldrar, men även dom tar kullarna bara för sitt eget nöjjes skull. ## Comment 3 Author: Allamej Lamina där har du fel, en seriös uppfödare har åtminstone 2 anledningar till utöver att det är sött med ungar. Som jag nu i min kommande. Jag vill föra vidare föräldrarnas toppentemperament och dessutom få veta lite om linjen jag jobbar med så att jag kan välja ultimata partners i framtiden. ## Comment 4 Author: Lamina Jag kan argumentera för att det ändå bara är för nöjjes skull. Att du vill föra vidare deras temprament är ju för att du gillar deras temprament och vill ha fler med samma temprament. Alltså för nöjjes skull. Att du över huvud taget jobbar med linjen är ju för att du är uppfödare. Och uppfödare föder ju inte upp för andras skull än sin egen, alltså bara för nöjjes skull. Eller så kan jag erkänna att du har rätt och gå och lägga mig. Jag tror jag gör både och. :D ## Comment 5 Author: Allamej Naturligtvis är det kul att ha bebisar men man bör verkligen ha fler orsaker att ta kull än för att det är roligt med små popcorn i buren :) Det är ju inte heller billigt eller något man tjänar på så man kan ju tänka efter en smula innan man tar kullen, ställa sig frågan varför och om man inte kommer på mer än "bebisar är gulliga" så låter man bli. Jag har avstått från massor med kullar av den anledningen. Och jag kommer att avstå från massor fler. ## Comment 6 Author: Lamina Jo men precis, det är väl ungefär det jag försöker säga. I grund och botten så föder alla uppfödare upp för nöjjes skull, men en seriös uppfödare tänker sig för först och väljer föräldradjuren noga. Jag lyckas bara inte få fram vad jag menar lika bra som du ;) ## Comment 7 Author: myismyname Helt för sin egen skull tror jag inte att seriösa uppfödare föder upp djur. Jag tror att många även tänker på att förbättra råttstammen i Sverige, något som inte gagnar bara dem själva, utan en hel del andra också. ## Comment 8 Author: Dramatik #7 Precis det tänkte jag också tillägga, men du var snabbare:) ## Comment 9 Author: myismyname #8 Jag är snabb i fingrarna! haha ## Comment 10 Author: [Borttaget] En uppfödare är någon som sysslar med att avla djur av någon art för försäljning! ## Comment 11 Author: mieeow #10 klart o tydligt, haha bra ;) ## Comment 12 Author: TrueStory Enligt mig så är man uppfödare så fort man börjar planera en kull, man har alltså planer på att föda upp en kull - uppfödare. Jag tycker det är skillnad på att föda upp hamster,gerbiler, kaniner mm och föda upp råttor. Det är så mycket mer man bör tänka på när det gäller avel på råttor. Så är man ung så tycker jag inte man ska föda upp på egen hand, visst har man läst på länge och haft god kontakt med uppfödare så är det nog inga problem. Jag tycker personligen inte man ska föda upp djur förns man står på egna ben och har en egen stabil ekonomi. OM man inte har föräldrar eller annan bekant som delar intresset och hjälper till ekonomiskt. Och delar intresset menar jag med att dom är med och planerar, pysslar osv. inte bara stödjer ditt intresse. Det kan bli fruktansvärt dyrt om någonting händer, och det är ju inte helt säkert att ens föräldrar har lust att pröjsa veterinärvård för ett antal råttor på ett par tusen. ## Comment 13 Author: Lamina #12 Varför skulle det vara svårare och mer att tänka på när man föder upp råttor? ## Comment 14 Author: [Borttaget] \*11, det är så det är...rent fakta :-) ## Comment 15 Author: TrueStory För att råttor är med drabbade av tempramentsfel, sjukdommar osv än vad andra smådjur är... ## Comment 16 Author: Lamina #10 Nej, många uppfödare föder upp för att få fram bra djur till **sig själv**. Ungarna som säljs är överskottet, man kan ju inte gärna spara alla ungarna ur varje kull. Alltså föder dom inte upp för att sälja, det blir bara en biprodukt av det hela, så att säga. #15 Visserligen dras råttor med mer problem än många andra djur, men jag tycker man ska vara lika nogrann vid all avel. Annars kommer man förr eller senare dras med lika mycket skit på dom djuren också. ## Comment 17 Author: gulzebra En uppfödare är någon som föder upp. Sen vad som är en seriös uppfödare är ju en helt annan historia. För övrigt kan jag inte se något fel i att föda upp bara för nöjes skull... Huvudsaken är väl att man föder upp på ett bra sätt - väl genomtänkt och med omtanke om både avelsdjuren och avkommorna. Om man gör allting rätt sas så blir ju inte resultatet annorlunda av orsaken till att man avlar. #15: Mer att tänka på är det väl ändå inte... Råttor må ha fler problem än vissa andra djur men det betyder inte att det är noggrannare med råttavel än annan avel. Man har bara olika saker att ta hänsyn till - råttor föds inte ögonlösa av att man parar fel teckningar med varandra som är fallet med guldhamstrar, råttor har inte problem med intryckta nosar som dyker upp mer och mer hos vissa kaninraser (främst i USA då, men det syns här också om än inte lika illa - än. Trånga tårkanaler är tex allt annat än ovanligt hos vissa raser), råttor har inte problem med att sättas ihop igen efter parning (nåja, om man parat bra råttor) som gerbiler har... Ska jag fortsätta? Att vara mindre noggrann med vissa arter för att de har "färre problem" är det sista man ska vara, det om något kommer skapa fler problem. Avlar man på djur med få problem så får man istället vara noga med att bevara det. Det är liv man håller på med, det måste man ha i bakhuvudet. ## Comment 18 Author: TrueStory Jag kanske utryckte mig otydligt. Men om jag ska fatta mig enkelt. Eftersom det är fler faktorer man ska ta hänsyn till när det gäller råttor, än vad där är hos tex, hamster  och gerbiler. Men jag har aldrig påstått att man inte ska ta de mindre seriöst för att man avlar på "enklare" arter. Det är ju lika viktigt där att föda upp friska, trevliga och långlivade djur som hos råttorna. #17 Det finns ju faktiskt varianter som inte bör paras med varandra inom råttaveln med, visst det kanske inte blir lika allvarliga konsekvenser. Men det finns ju fortfarande. Och det med parade gerbil hanar har jag diskuterat endel med en en kompis som föder upp gerbiler, hon har sällan haft problem med att sätta ihop hanar efter parning, det har hänt men inte överdrivet ofta, Och det är ju nått som har med aveln att göra, visst där har du ju rätt. Men så vitt jag vet så har inte gerbiler avlats på lika länge som hos råttor. Gerbiler har ju inte heller samma "flockkänsla" som råttor, utan trivs bäst i mindre grupp 2-4 st, Och dom är ju även mycket mer revirmenägna. Det är ju en avelsfråga, går det att avla vidare för att få mer flocksmarta gerbiler precis som hos råttorna... Det här är min åsikter, Och jag anser inte någon annan som tycker annolrunda har fel :) ## Comment 19 Author: AnnaRamnemark Detta är intresant tråd så jag sätter ett tass avtryck =) ## Comment 20 Author: gulzebra #18: Men det är ju inte fler faktorer hos råttor än hos andra smådjur. Antalet problem skiljer visserligen men det är ändå samma faktor - är djuret friskt nog för att avlas på? Har det tillräckligt bra temperament? Kompletterar den här hanen och honan varandra? osv. Ja att det finns såna varianter hos råttor är inget nytt, men hos råttor måste det inte alltid gå snett. Undantaget är väl i princip pearl+pearl men där är det väl ganska oklart om det öht är något som de döda avkommorna mår dåligt av. Ett dött djur lider inte om man ska vara rent krass, om det sen är moraliskt rätt att göra såna parningar finns det inget solklart svar på. Annat som kan dyka upp vid fel parningar är ju just sånt som kan dyka upp, inte något som dyker upp vid varje parning som det är med roan/vitmagat hos guldhamster. Ang gerbilerna så är det ju precis det jag menar. Man måste helt enkelt veta vad man håller på med iom att det som du säger hänger på aveln. Däremot märks det att det inte är lika noga hos en del andra arter på många av de som föder upp. Höll på en del med guldhamstrar tidigare och shit säger jag bara, där accepteras mycket som inte skulle accepteras i råttvärlden... Som just de här ogenomtänkta parningarna med zoodjur, tidiga parningar på hanar som lika gärna kunnat vänta till äldre ålder, ungar som lämnas till zoo, och allt vad det är. Det är just det som förstör i långa loppet, guldhamstrar ses ofta som lätta djur och då tas de inte på allvar. ## Comment 21 Author: TrueStory Det sista stycker är precis det jag försökte förklara, men du lyckades lite bättre än jag :P Jag höll på med marsvin för en herrans massa år sen, och precis som hamster så kunde man para istortsätt vad som hellst. Skit i om dom funkar i flock, skit i om alla syskon dog innan 2 års ålder. Allt hängde på storlek och utseende, därför gav jag mig för man vart bara motarbetat hela tiden.. Och jag tycker att det märks på ett sätt att livslängden har kortats ner väldigt mycket hos små djuren. När jag och min bror var små hade vi en hamster som vart 6-7 år (kanske inte den vanligaste åldern), marsvinen levde tills dom var 8. Hade en kanin som blev 14 år. Nu ska man vara glad om hamstern lever tills den är två, Genomsnittsåldern på marsvin är 4 1/5 (egen statestik) Kaninerna håller sig visserligen ganska högt i åldern fortfarande på 6 år. Gerbiler kan jag inte utala mig om faktiskt, Har bara haft 4 st, och dom blev 1 år (två systrar) och 3 år (bröder) Och en liten inläggare som jag tror du missuppfattade, Det jag menade med faktorer var att det är mer sjukdommar, tempraments fel, Alltså det är rätt mycket som man måste tänka på, inte bara at råttan är trevlig. Hos tex hamstrarna (som jag har störst erfarenhet av husdhursnässigt) som har ganska jämnt temprament individmässigt. Det skiljer sig alltså inte så mycket. Men det är står skillnad från råtta till råtta, Förstår du hur jag menar? ## Comment 22 Author: gulzebra Ah, då hänger jag med :) Fattade inte att det var så du menade. Hamstrar brukade väl bli runt 2 förut också dock, möjligtvis 3 om man hade tur? Och gerbilerna blir väl fortfarande runt 3 år tror jag - med betoning på tror, jag har inte sysslat "aktivt" med gerbiler. Marsvin och kaniner ska jag inte uttala mig om däremot - mina kaniner lever än och jag orkar inte sitta och plugga livslängder och sånt längre, och marsvinen, ptja... En dog av ålder vid 6 år, andra har dött av andra orsaker. Har en ettåring och en treåring kvar, hoppas att de lever längetill. Kan inte hålla med om att hamstrar är speciellt jämna i temperamentet däremot, tycker det skiljer sig väldigt mycket - men det är så mycket mer som är accepterat i hamstervärlden, som bitande hamstrar. En aning förståeligt iofs iom att hamstrar inte funnits i fångenskap så länge och dessutom är solitära djur, men definitivt något som verkligen borde förändras. Det är just därför jag slutade med hamstrar - jag fick tag på enstaka hamstrar med det temperament jag vill ha på en hamster, men många hade i mina ögon dåligt temperament. När bra temperament blev så svårt att få tag på och man blev sittande med "dåliga" hamstrar var det helt enkelt inte kul längre. Nu finns det ju iofs hamsteruppfödare som föder upp hamstrar med det temperament de föredrar hos hamstrar, men det är så sanslöst lite fokus på temperamentet utåt sett. Nej vet du vad, jag tror vi tänker likadant här men ändå inte... För visst har råttor i vissa fall fler olika sjukdomar osv att ta hänsyn till, men för mig ingår liksom allt i ett paket om man säger så. Är råttan frisk är en aspekt för min del, jag delar inte upp det i flera olika sjukdomar. Är den frisk så är den frisk, helt enkelt. Rosslar den tex så är den inte frisk bara - och då blir det för min del lika många aspekter på i stort sett alla djur, bara det att de olika aspekterna visar sig på olika sätt om man kan säga så :) ## Comment 23 Author: TrueStory Okej, Dom djuren jag hade när jag var mindre levde iallafall mycket längre än vad dom har gjort för mig idag, kan ju vara en slump också det vet man ju inte.. Ja jag håller med till 100% Man borde ju verkligen lägga mer tyngde på tempramenten även på andra smådjur, Speciellt på marsvin och gerbiler. Av alla marsvin jag haft ca 60 st under hela mitt liv så har kanske 3-4 stycken varit riktigt tama, kontaktsökande och orädda. Det är tragiskt tycker. Minns en gång när jag var till en stor marsvinsuppfödare som var känd för att ha trevliga marsvin. åkte nästan 20 mil för att få trevliga avelsdjur. När vi går in i marsvinsrummet flyr istortsätt alla marsvin in i husen, tama marsvin? In my ass. Men köpte en hane därifrån som var väldigt framåt, efter cca 1 år hos mig så var han som en hund, kom och mötte mig i dörren när jag kom hem :) Jag delar upp friskheten lite tex, enkla sjukdommar som tex ohyra, snuva stukning osv. Mellan sjukdommar, rossel som försvunnit efter ett tag, abcess, Svåra sjukdommar tumörer, kronisk rossel, sneskalla. Det är så jag tänker mig sjukdommarna, men självklart ser jag ju allt som sjukdommar. Men samtidigt är ju sjukdommar olika allvarliga/genetiskt betingade.. Känner att det verkligen inte är  min dag att förklara saker idag ^^ ## Comment 24 Author: AnnaRamnemark Nu när ni tog upp lite om hamster avel vill jag säga att jag födde upp hamstrar ett tag. Mest för mig själv, eftersom jag hade den minsta rasen, roborovski, och dessa hamstrar är verkligen som popcorn och jätte snabba, och den var svår att få tag på. Men jag tror mkt oxå att de beror på hur man behandlar avkomman. För alla mina blev lugna och bet mig inte, de festa jag hade dog vid 3 års ålder. Jag hade 25st som mest och de kanske var 5 som dog vid 1½ ålder av tumör. Mat och hur man behandlar dom borde vara en stor del ändå. Jag var jätte nog med hur mkt mat dom fick och vad dom fick. Men jag kanske var överseriös :S ## Comment 25 Author: hus-musen #24 man kan aldrig bli överseriös när det gäller att ta hand om sina djur! =) ## Comment 26 Author: CamillaS \*tass\* ## Comment 27 Author: wintermynta För mig är man uppfödare när man har ett mål med aveln. En utarbetad avelsetik och baskunskaperna för att ta en eller flera kullar. Det handlar inte om antalet eller att man sätter ihop a+b för att man vill ha söta bebisar. ## Comment 28 Author: Terato Uppfödare anser jag att man blir så fort man har haft en kull hemma hos sig. Tjuvparning eller whatever, det blir människan bakom kullen som blir "målsman". Någon måste vara målsman. Ingen kull i världen borde få vara uppfödarlös! Eftersom vi leker gud när vi ens har domesticerat djur så måste vi också ta ansvar för dem. Och det är inte rimligt att jag ska ha ansvar för alla djur i denna värld. Men åtminstone för de mina. Det finns något ganska stort i att vara uppfödare, många kodex och mycket ansvar. T.ex. anser jag att en uppfödare alltid ska ta ansvar för sin/sina kullar och alltid kunna ställa upp på köpare om de behöver råd, stöd eller lämna tillbaka råttan. Därför är det för mig helt självklart att den som fött upp kullen ska kalla sig uppfödare i alla fall för den kullen. MEN jag vet att många lägger olika värden i att vara uppfödare. För att vara uppfödare förväntar man sig att personen i fråga ska ta kullar kontinuerligt, ha en avelsplan och kunskap om sina djur. Jag vill inte riktigt direkt _kalla mig_ uppfödare ännu, känner mig liksom bara i starten, har inte så mycket kunskap än och är inte reggad (vilket min framtidsplan är). Men det innebär inte att jag avsäger mig mitt ansvar som uppfödare på kullen som jag hade nu under hösten. Så egentligen pratar vi om olika saker men använder samma ord. Vi skulle nog behöva särskilja dem med ett ord eller lägga till något i ordet uppfödare när vi menar den kontinuerliga sorten.