# Nu då? Author: Jinaum Ja nu har det gått lite mer illa här. Har ju skrivit förr om att jag har problem med min ena hanne. Jag vet inte om det är kommunikations problem eller inte. Men idag bet han håll på huden på mig. Inte enormt, skulle säga att det är en rispa men det är ju ändå håll på huden så det blödde lite kort och är nu en aningen rött. Blev faktiskt lite rädd för honom och det känns tråkigt :( Men det enda jag hade handlings kraft för att få honom att sluta var att blåsa på honom i ansiktet. Han blev så paff att han slutade attackera handen jag hade sträckt fram för att kela med honom. Var inte det att jag skrämde honom för jag sätter alltid ned handen en bit ifrån råttan så får den komma fram själv. Så när jag skulle sträcka den sista korta biten och klappa på honom så började han attackera. Jag blev så paff först att jag bara sätt där tills det började göra ont, blåste på honom för att sedan ignorera honom. Jag är inte riktigt säker på vad jag borde göra med honom :( Vet att många sagt att det nog är tonårs trotts eller så. Men jag gillar inte det faktum att jag blev rädd för honom... Var tvungen att skriva av mig lite å så. Funderar faktiskt på att kastrera honom nu när det verkar som om det inte blir bättre. Han är ju ungefär ett år någonstans i september oktober där. ## Comment 1 Author: Allamej Biter han dig sådär så kan ingen kastrering hjälpa honom.. Det är inte i ballarna som felet sitter ## Comment 2 Author: Jinaum Ok, med andra ord. Om det bara blir värre borde jag kanske tänka över att låta honom somna in eller bara acceptera det? Jag känner bara för att börja lipa för jag känner mig ju onekligen som sveriges sämsta råttägare. Är ju mina första råttor å allt. Han har varit helt underbar tills förens några månader sedan. Nu vill han inte ge sig heller. Jag blir så kluven att jag bara vill få in honom i buren, mata dem och låta dem sitta där å lugna ned sig lika så jag själv tills imorgon. Men känns inte heller rättvist att antingen stänga in den som inget gjort eller stänga in den bråkiga eller båda.. Jag vill bara gråta för jag känner mig så vilsen. ## Comment 3 Author: Allamej Hos mig hade han inte blivit långlivad... Men det är din råtta och ditt val. ## Comment 4 Author: hus-musen Min första råtta blev aggresiv mot människor, min psykoråtta.. Och det var ett tungt beslut att avliva honom. Men samtidigt så har jag råttor som sällskapsdjur, ett djur jag inte kan ha sällskap av har jag ingen nytta av. Det är inte acceptabelt att ett dur bits, så jag hade avlivat råttan. ## Comment 5 Author: SweGizmo En av mina första råttor blev också sådan:( men först innan han blev elak mot mej så bet han sina burkamrater. När han blev ensamråtta så tog det 3 mån sen så bet han mej, han burrade upp sej rätt ofta mot mej också. han var inte stabil i huuvudet, så det var inte jag som råttägare som gjorde fel, jag hade bara oturen att få en råtta med ostabilt lynne. Jag tror visst att du är en bra djurägare:) Du har bara otur. Biter han igen så ska du nog överväga en avlivning tyvärr, men vänta ut han lite till, förhoppningsvis vågar han inte igen. ## Comment 6 Author: Jinaum Jo får väl vänta ut, saken var den att jag fick ingen förvarning. Jag vet ju hur en råtta ser ut när den burrar upp sig då jag råkat skrämma den andre av misstag. Men denne som det nu är problem med gav ingen direkt förvarning vad jag han å se.. En vän sa till mig så här att jag får se det som att jag får chansen å rädda någon annan råtta om fallet blir så. Så den goe som blir kvar inte blir ensam. Men jag hoppas han ger sig, nu när de stängdes in i buren för natten gav han sig på stackars raggamuffin som skrek som en gris på ryggen. Det såg lite absurt ut faktiskt. Jag hoppas han ger sig. För han kan vara en jätte go råtta men rätt som det är vänder det ju bara. ## Comment 7 Author: wintermynta #2 Jag vet hur du känner dig men du är inte en dålig ägare. Mina första råttor var två hanar varav den ena bet mig sönder och samman. Precis som dom andra här säger har vi råttor som sällskapsdjur. När dom börjar bita utan förvarning är det nåt allvarligt fel, fysiskt eller psyksikt. En sån råtta blir inte långlivad hos mig heller även om det är ett oerhört svårt beslut att ta. Ingen mår bra av det i slutändan. Hoppas du kan ta ett beslut som känns rätt för dig och avsett vad du än väljer så är det ingen som dömer dig. ## Comment 8 Author: silverorm Håller med ovanstående.. tamråttor är ju till för sällskap o kel, något är fel när han bits och du blir rädd, det blir en ond spiral tills slut om man väntar för länge. Glöm inte att det ska vara kul att ha råttor! De är som gjorda för att bli din bästa vän, men en råtta som bits mår inte speciellt bra... Härdar du ut för länge, kommer ni båda må ännu sämre, är jag rädd.. Men det är ditt beslut, men avlivar du honom kommer folket här att förstå dig, helt klart!![Glad](http://rattor.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 9 Author: Thirre Jag är jättemesig gällande avlivning.. jag hade gett honom fler försök och möjligheter att visa att han är värd att lägga tid och pengar på. Jag hade testat att kastrera honom för att se om det hjälper, om han blir lugnare och stabilare i sitt humör. Om det är hormoner som är problemet, vilket det faktiskt kan vara fast han har bitit människa, så kan det vara väldigt stressande för honom vilket försvinner vid kastrering. Om inte kastrering hjälper får man avliva efter. För mig är det värt att testa olika alternativ innan dödsdom avläggs. Situationen påminner om min första kastrat. Han var urgo och hade inga problem med flocken förrän han kom upp i den mentala mognaden, till sin tonår. Jag satt på golvet efter att ha städat hanarnas bur och satte in hängmattor. Då gick han resolut fram och högg mig i armen. Jag blev jätterädd och ringde till min mamma ståendes på en stol eftersom jag inte vågade gå ner då den bitsugna råttan fortfarande sprang runt i lägenheten. Jag kände mig jätteliten och löjlig som stod på en stol och var rädd för min egna råtta. Detta var första gången jag blev huggen ordentligt och att han bet mig i armen visar att han fick en "knäpp" just då. Det blev ett djupt sår och det blödde i tre dagar.. Jag kastrerade honom snabbt och han gick in i hanburen galant, han blev samma urgoa kille som innan kastreringen och jag kunde lita på honom 100%. För det är en viktig del i ditt beslut. Du måste känna att du kan lita på honom även om han har bitit dig. Om du känner att du inte kommer kunna göra det är inte en kastrering aktuellt heller, för att kunna njuta av sitt sällskapsdjur måste man kunna lita på det. Om du inte gör det kommer råttan känna av det och bli förvirrad av det vilket kan resultera i konstigt beteende från hans sida. Råttor känner av så mycket mer än vad vi tror. ## Comment 10 Author: Jinaum Jo nu så här dagen efter har jag fortfarande små rivsår och sådant på händerna. Mest sidan om hanlederna. Jag har enormt svårt för att avliva djur och känner nästan att någonkunde titta å tala om hur det stod till egentligen mellan mig och min råtta. Och just nu som arbetslös skulle jag inte ekonomiskt ha råd med både kastrering och avlivning om så skulle bli. Känns mer som jag får ge det någon chans till, funkar det inte och det blir värre får jag se vad som sker. Det känns väldigt kluvet.. ## Comment 11 Author: Jinaum Ja.. Nu sitter man här i lippar.. det har gått bra hela förens nu. Skulle flytta på honom för han var lite ivägen. Han vänder sig om och biter mig tre gånger så blon' pissar.. Tydligen har han varit på och bråkat med pappa som matat dem ibland men han ville inget säga för att han ville inte såra mig. Om det är som ni säger att en kastrering inte hjälper mot detta. Så får jag ju ta bort honom. Hur stor skulle ni säga att chansen är för att det skulle hjälpa med en kastrering? Jag har ju bara sett en som talat mot det.. Dessutom vill min pappa att om vi avlivar honom så vill han att vi inte skaffar en ny råtta till den andre. Men det måste jag ju för det bästa.  Alla säger ju att det är bäst och alla uppmaningar överallt säger -ha minst två... Hon som äger pappan till dessa bröder säger på ett ungefär att det kan fungera med en kastrering.. Snälla någon hjälp mig. ## Comment 12 Author: Jinaum Jaha.. nu vill ägaren till deras pappa att jag istället ska ge bort råttan till någon som vill ha en råtta.. Usch vad jag känner mig kluven.. Borde jag väl inte göra? Han är ju mitt ansvar. Jag vill inte veta om att jag gett bort ett djur som kanske inte är ett passande husdjur :s ## Comment 13 Author: Absinthe Kastrering är väl lite som en lottodragning, ibland funkar det ibland funkar det inte, men tyvärr i detta fallet tror jag inte att en kastrering lär fungera. Ledsen, men tror det sitter i huvudet och inte i hormonhalten hos honom. =( Du kan visa L80 för din pappa om vad som står i lagen om råtthållning. De måste vara minst två, då får du skaffa en hane till tror jag. ## Comment 14 Author: Jinaum Jo.. En diskuterar att hon kan finna en ny ägare men jag vill inte ha det på mitt samvete. Kanske det inte är mig han litar på eller trivs hos. Men jag tror inte att han gör så stor skillnad på människa till människa med attackerandet.. Det känns bara så hemskt att behöva ta bort honom för jag tycker ju så mycket om honom trotts att han gjort så här. Dessutom har jag ju sett hur han är mot den andra råttan jag har. Jag bara sitter å lippar för jag förstår ju själv att jag inte kan ha ett djur som skadar mig. Jo jag får väl visa L80 för honom om han inte tror mig. Känns ju lite tungt. Pappa vill att vi tar bort råttan redan imorgon men jag vet inte om jag kan. Har nu istället blivit erbjuden en råtta av hon som har deras far. Men jag vet faktiskt inte mo jag vågar te emot en råtta... Skall defentivt fråga om dess bakgrund i sådana fall och gener.. annars får det nog bli från någon som har lite koll.. Men det känns ju så förbannat fel.. ## Comment 15 Author: Anvariel Vilken taskig situation du befinner dig i. Kan inte alls vara kul. :( Men hur du än gör med den elaka råttan så måste du se till att du skaffar en till råtta att ha som kompis åt den andra. Den enda orsaken jag ser till att ha bara en råtta är just om råttan är väldigt agressiv mot andra råttor. Då kan man testa att ha den som ensamråtta. Men det är ju väldigt riskabelt för de flesta råttor klarar nog inte av att vara ensamma så bra. Speciellt inte om de är unga och har många månader/år framför sig ännu. En riktigt gammal råtta kan man säkert ha ensam en stund också, om man inte hade tänkt skaffa fler råttor menar jag. Men det finns ju alltid en risk att de blir konstiga eller deprimerade. Sen är det väl bäst om du tar en bebis också och inte en vuxen hane. Har förstått att det kan vara lite mer knepigt att föra samman två vuxna hanar. Men men, du vet säkert allt det här redan - det var inte menat som nån slags fingerpekning, utan bara en liten rad som du kan stoppa under näsan på din pappa ifall det behövs. :) De flesta råttor är jättesnälla och goa. Vad synd att då råkat få dig en liten luring där. Men du kan ju säga åt din pappa att oddsen är bra för att ni ska få en go liten kille om ni skaffar en till. En riktigt sån där slö liten goseboll till latmask önskar jag dig. :) ## Comment 16 Author: Jinaum #15 nej jag uppskattar att det sägs ^^ jag känner mig så kluven bara när jag inte förstår. Jag mennar.. ena stunden är han jätte go och kommer upp och så. Nästa stund blir han pissed och varnar eller attackerar. Jag har också märkt att det är denne hanne som kissar på mig. Jag syftar inte på markerings dropparna. Utan kiss. Han gjord det ju inte en gång heller. Han kan gå över mina armar tre gånger och det bara rinner om mig. Jag får för mig att det inte är så normallt det heller kanske.. ## Comment 17 Author: Jinaum Jag blir bara mer å er knäpp å vill grina mer och mer och mer. Jag sitter å pratar med hon som gett mig råttorna, i mina öron låter det inte klokt. Tydligen har pappan också varit sådan så hon inte ens kunde ta i honom men det gick över?? I mina öron låter det konstigt.. vad säger ni? Alltså jag förstår ingenting.. Jag vill bara gräva ned mig i ett hål... Så här ser min hand ut föresten nu.. ## Comment 18 Author: Allamej Snälla, säg att hon inte tog kullen efter att han blev så knäpp? Råttorna är våra husdjur, våra vänner och livskamrater... man ska inte behöva vara rädd för dom...Råttor som bits mår inte bra... antingen psykiskt eller fysiskt. Att han rent attackerar dig tycker jag låter skitläskigt om jag ska vara ärlig... jag skulle inte kunna göra någonting med en råtta som attackerade i närheten... Jag har haft en sån... Hon hatade alla utom mig.. men nog fick jag mig några smällar också... då visste jag inte bättre och internet var bara något som var forskare till hands så då trodde jag ju att det skulle vara så... Men trots Linda och alla hennes otyg och tugg så gillade jag fortfarande råttor och skaffade mig dessa underbara varelser så fort jag kunde. Har inte ångrat mig en enda gång ## Comment 19 Author: Jinaum Jo. Hennes råtta är pappa till mina. Men jag har ärligen ingen koll på åldern på hennes, men om jag fattade det rätt var det efter. Och jo, jag hade väl kunnat välja bättre men ingen ville ha dessa två och jag fick dem i födelsedags present dessutom. Hon ringde också blå stjärnan och frågade dem. De i sin tur sade att jag fick välja, antingen komma in med råttan och göra prover osv för det kan vara en tumör. Eller avliva henne. Sedan kunde jag ju ta å ge honom mindre energigivande mat Ô\_o vist är han pigg och så men.. energin kan väl för tussan inte ha något å göra med att han bits heller? Han har ju inte bara bitit mig som sagt utan pappa med. Och det är just det.. jag börjar tro att han rent utav kan bli farlig. Nu när han attackerade mig så min hand såg ut så där UTAN förvarning. En normall råtta hoppas väl inte bara på en och biter? Vad jag vet brukar de se ut som små boxare innan de går till attack och blir styva och burriga. Men det blir konflikt i mitt huvud när han andra stunden vill sitta i knätt och vara i närheten och låter sig tallas på och så. Jag blir så himla förvirrad. Pappa vill att jag gör mig av med honom för min säkerhet.. Har dessutom visat honom L80 och då nickar han bara å säger - jo vist. Är det så får det vara så. Hade bara hört av en annan med råttor att de inte behövde bo ihop eller vara två eller så. Men han vill att jag ska försöka rycka tag i mig själv och göra något åt detta.. Vilket kan förståss. Snarf kan ju inte må så bra han heller om han gör så. Är min mänskliga sida om säger nej lite.. Men jo.. jag får väl skaffa en annan råttis. Jag har tänkt nu länge att jag ville ha fler råttor ändå.. Så jag får väl börja kolla efter bebisar. Jag hoppas ni här kan hjälpa mig lite och så då jag inte har någon erfarenhet om att sätta ihop råttor. mitt sinne säger bara att de bör vara lite som med hundar. Under uppsikt och lite i taget inte bara slänga ihop direkt. Har läst lite här och så men jag våndar lite inför det ögonblicket med.. Jag får sådan ångest över det här... Just det att jag borde ta bort råttan så snart osm möjligt. Men jag vill ju inte att den andre råttan skall gå ensam heller då jag kanske inte vet när jag kan få kompis/kompisar till honom. :/ ## Comment 20 Author: Allamej Ok, uppfödaren placerar sig inte högt på min topp tio lista av smart folk... men men.. Jag kan förstå din pappa, han bryr sig om dig och vet precis hur ont det kan göra.. Dock ska inte den andre hanen sitta ensam... Det verkar ju utan tvivel att det är i huvudet det sitter på din hane dock.. att han ena stunden är en mys och i andra så blir han rabiat och anfaller utan förvarning.. Inte friskt beteende nej. När jag introducerar så antingen så slänger jag bara ihop dom i buren direkt, jag kan göra så eftersom jag litar på mina råttor och vet att dom klarar det. Eller så släpper jag ihop dom på sängen innan. Det gör jag när jag antingen ska sätta ihop vuxna djur eller inte helt litar på nykomlingen. Säng, soffa osv. är bra introduceringsplatser. Det finns massor med trådar här på rif som avhandlar introduceringar så detär bara att läsa. Men för din egen skull, välj råttor från en uppfödare som du kan lita på och som inte tagit kull på en aggressiv hane... Så att du faktiskt får den rätta råttupplevelsen, med trevliga djur ## Comment 21 Author: Jinaum Jo, jag känner att jag inte vill ta en blocket råtta eller liknande utan från en uppfödare som har egenskaper. Så jag också kan få direkt hjälp med då uppfödaren måste ha vetenskap om de dåliga och bra sidorna! Saken är den att jag har kollat runt och är inte riktigt säker på att det finns någon uppfödare i min närhet som just nu har ungar. I så fall är det uppfödare som bor en bra bit ifrån mig, har faktiskt inte kollat. Det är just det att jag direkt inte har en möjlighet att åka hur långt som helst för att plocka upp råttorna. ## Comment 22 Author: Allamej Djurtransport ifokus finns ju och att transportera ungar brukar inte vara några problem :) Välj en uppfödare som du känner att du litar på och kan prata med. Någon som kommer att finnas där för dig under hela råttornas liv :) ## Comment 23 Author: Jinaum Jo.. Jag ville gärna ha råtta ifrån skogsbrynte's. Men hon är ju upptagen med annan sorts bebis ^^ Men jag får väl helt enkelt kolla igenom rifs uppfödarlista och prata med dem som har aktuella kullar :/ ## Comment 24 Author: Anvariel Sen är det nog så att bara för att det är en "seriös uppfödare" så har du inga garantier för att råttan är helt bra. Det vill jag ändå påpeka här. En djuraffär kan ha lika bra råttor MEN det skiljer mycket bland djuraffärer. Jag lyckades få två alldeles fina underbara tösar från en djuraffär. MEN de var sjuka när jag fick dem, så den djuraffären litar jag inte på. Men lynnet hos råttorna är helt underbart och de var tama redan från början. Däremot finns det en annan bra här i Norrköping som köper in direkt från privatuppfödare och där är de mycket kunniga. Men visst, jag skulle nog också föredra att köpa från en uppfödare. Men menar bara att det nog ändå är bättre att köpa från en djuraffär än att låta hanen vara ensam. Tycker jag personligen, andra vet jag inte håller med mig. Men som Allamej säger så finns det ofta folk som gärna ställer upp med frakt av råttor om det är så att du vill köpa från andra sidan landet. Det brukar nog ordna sig. Behöver inte bli så dyrt heller om det är många som delar på frakten. ## Comment 25 Author: Jinaum Nej jag vet om att det kan vara jätte bra med djuraffärs djur med. Men jag tror det bästa för mig vore en uppfödare. I värsta fall vet jag en djuraffär som jag tycker mycket bra om. Bara det att den finns inte i närheten så jag måste åka till min mamma för att kunna skaffa dem. Och det är ca 9 timmars busresa. Jag får försöka kolla men jag känner mig så vimsig att jag inte hittar någon kull och det känns inte riktigt möjligt. ## Comment 26 Author: Anvariel Fördelen med uppfödare, BRA uppfödare, är ju att man kan hålla kontakten och få hjälp om det skulle bli problem. Men det kan ju vara bra att veta att det finns bra djuraffärer också. Men 9h bilfärd?? Det lät mastigt. Var bor du? ## Comment 27 Author: Jinaum 7 timmar var det vist. På buss. Jag bor 12 mil utanför göteborg. I ett ställe osm heter Vara. Ligger mellan Trollhättan och Lidköping. ## Comment 28 Author: Anvariel OK. Men då ska det nog inte vara så svårt för dig att hitta någon uppfödare inom hyfsad räckhåll. Ni uppfödare som har kullar eller ska skaffa snart, hojta till vetja. :) ## Comment 29 Author: Jinaum Jo det vore snällt av de som har hanar som de vill sälja ^^' Har letat runt hyffsat idag och jag blir så lost så jag e aldrig säker om de va att en kull var till salu eller inte. Så ni som uppföder råttor och har aktuella kullar som skulle kunna förskaffas kan väl höra av sig? ## Comment 30 Author: Thirre Jinaum, jag bor i Mariestad som ligger ungefär sex-åtta mil från Vara om jag inte tar helt fel.. Jag letar i detta nuet efter hane till min Trolla så tyvärr kommer det inte bli några leveransklara förrän om tidigast två och en halv månad.. Däremot skall jag till Stora Pet, i Stockholm, och kan antagligen ta med en unge åt dig från någon uppfödare som skall dit. Jag själv har mina personliga favoriter och vet att någon/några har kullar just nu vilka skulle nog hinna bli leveransklara till utställningen. I och med att jag bor någorlunda nära dig, tar strax över en timme med Kinnekulletåget orter emellan och det tåget är bra att frakta råttor med, kan du komma hit och hämta den eventuella aktuella ungen. Om du vill känna dig någorlunda säker på uppfödare så hör med andra uppfödare vilka de rekommenderar. Hör runt och ring till de som du tycker verkar vara bra. Var kräsen och selektiv, nöj dig inte med första bästa. Jag kan hjälpa till om du så vill. Och nej, efter denna händelseutveckling vet jag inte om det är någon ide med kastrering. Den hanne som jag dock berättade om, den som högg mig i armen, gick bara fram till mig och högg mig utan att ha varnat innan eller blivit provocerad till det. Men med honom gick det bra med kastrering.. Alla de kastrater jag har haft har varit nöjda och lyckliga sådana och jag ångrar inte något beslut. Ett par av dem högg mig och ett par av dem nöjde sig med att "bara" terrorisera resten av buren.. Jag har även varit med om en hanne som var elak mot burkamrater och sedemera även gick till attack mot sin ägare. Den råttan var alltid go och trevlig mot mig och föredrog min närvaro än någon annans. Tack vare mitt blödiga hjärta föreslog jag att jag skulle ta hem honom till mig, att han fick bo hos mig som ensamråtta och så gjordes. Det gick jättebra i någon vecka.. Sedan slaktade han mina händer och var skogstokig. Där var jag tvungen att inse att den råttan inte mådde bra, att han var aggressiv och fick avliva honom.. Att omplacera denna råtta är inte rätt mot någon. Inte mot dig, mot råttan eller den nya ägaren. Du kommer må dåligt över ovissheten om hur han kommer agera i nya hemmet, han kommer antagligen bli sämre av ombytet och det nya hemmet och den nya ägaren riskerar att bli biten. ## Comment 31 Author: Jinaum Jo. Det är ju inte heller bara mig han huggit. Han har ju huggigt pappa som bara stuckit in händerna i buren för att tvätta matskålarna och ge dem mat. Dessutom när jag nu vet att deras pappa är likadan. Jag tycker dessutom att det är konstigt att han kissar så HEMSKT mycket på mig. Nu har jag haft honom ute idag. Idag har han inte gjort något. Absolut inget. Bara varit extremt energisk och pigg men lika kissig för det. Vilka uppföddare är det du känner till som har ev leverans klara bebbar så man kan kolla upp dem och med dem ev? ## Comment 32 Author: Thirre #32 Skriv privat till mig, via denna sida eller vanlig mail. Du kan även ringa om du vill. Mina uppgifter finns på denna sida under uppfödarlistan, på min hemsida och på Svenska råttsällskapets hemsida. Min uppfödning heter granathens. ## Comment 33 Author: Jinaum Ja.. ni som följt tråden.. Beslutade idag efter konsult med min förstående mamma att det nog är bäst att avliva Snarf. Inte gillar jag det eller ser fram emot det. Men som mamma sa.. Han kan inte må bra så här. Så jag får göra det för hans skull inte min. Han bet mig idag igen. Låg i min säng då jag inte mått så bra idag. Han va där uppe å gick som han brukade, knallade runt och strök sig mot mig och ville bli klappad å så. Så jag klappade honom, tog några kort och PANG han bet mig i armen. Hoppade upp och bara bet.. Så nu när han är sådan här finnns det inte mycket att göra. Jag får helt enkelt ta bort honom för hans skull. Han kan ju inte må bra så här.. Hur mycket det än gör ont i mig. Men som en del sagt här, jag får försöka se frammåt istället och se fram emot roligare råttminnen men samtidigt minnas de som jag haft. Jag vill inte minnas min Snarf som en bit råtta utan den där lilla plutten som inte är särskilt stor utav sig.