# Bitande råttor.... Author: TienMu Vad har alla råttfolk för erfarenhet av bitande/nafsande/smakande råttor? Är det helt oacceptabelt av råttan att göra någe sånt... En uppfostringsfråga....bortskämd... bits/smakar/nafsar bara om de luktar mat om fingrarna.... eller kanske under stress,mycke männsikor....hög musik osv..... Vill veta massor här nu så skriv av er !!!! Vill se något sorts samband...\*le\* (själv blivit smakad/biten på idag) :( ## Comment 1 Author: KAGE En råtta på min skola bets när hon var i buren. Henne avlivade läraren. Jättebra -\_- inte. Allt som behövdes var lite tid och uppmärksamhet, så hade hon slutat med att hugga/bitas! Det är jag **helt** övertygad om! ## Comment 2 Author: TienMu mmm tro ja me......ju mer man pysslar me dem ju mre känner de igen ens doft å tyr sig till en å då bits de ej... råttor som bitit el nafsat på mig har ofta inte varit fullvuxna eller bott hos mej så länge.... ## Comment 3 Author: Grodan Definera bitande.. ## Comment 4 Author: annelie-h min ena bet mig i läppen en gång när jag skulle pussas.. anledning: jag hade lassat upp lite köttfärs i deras skål, jag hade dessutom precis käkat samma sak.. mums trodde hon då.. ha ha.. annars kände de efter med munnen när de var yngre, typ hmm.. skulle detta vara gott?? näääee! men aldig bitit. ## Comment 5 Author: KAGE Grejen med råttan på skolan var ju helt enkelt att hon inte fick tillräckligt med uppmärksamhet och omvårdnad. Mina egna råttor bits inte, speciellt inte Miruku. Kan sticka in fingrarna i hennes mun, lyfta henne upp och ned, ge henne hemsk medicin i ögonen utan att hon försöker bitas alls :3 ## Comment 6 Author: Allamej Jag har inte särskilt mycket överseende med bitande råttor... men vissa undantag finns. Jag har en dam som blir helförbannad när hon löper och någon luktar hane... då markerar hon och ibland rätt hårt. Jag blir inte utsatt eftersom jag är mamma men andra får känna av det då och då... Hennes fel kan jag acceptera, jag förstår orsaken och dom som drabbats förstår även dom och ingen av dom är sura för det. Om jag däremot hade en råtta som bet mig utan anledning (och väldigt få anledningar är accepterade) skulle den inte bli långlivad... Bits dom så är det något som inte är rätt i skallen... Min första råtta var en bitare... hon hatade alla andra djur och så gott som alla människor, mig gillade hon men även jag fick mig ett nyp då och då... Hon levde ut sina dagar med mig och det  var väldigt länge sen inser jag... 15 år... isch jag är gammal! ## Comment 7 Author: Karmatarerskanise En av mina råttor fick jag ta bort eftersom han plötsligt började bita oss människor. Han kunde sitta ochh tvätta sig och helt plötsligt hoppa på min arm och hugga flera gånger. En gång började han "gräva" i mitt lår och hugga. Han blev dessutom aggressiv mot sin bror. Stackars lilla McGyver :( Vissa råttor kan man nog få bra genom uppfostring, tyvärr inte alla. ## Comment 8 Author: LeTigre Har en råtta med en aning bitiga tendenser som jag oroar mig över. Hon har inte bitit någon men markerat löst ett par gånger och hårt en gång då jag råkade "nypa" henne i rumpan (hon låg gömd i en hög tidningspapper och sov, såg henne inte). Tycker att det tyder på instabilt psyke så jag är orolig inför introducering av nya bebisar, förbereder mig på det värsta och att jag kanske får ha två flockar. Jag vet inte med säkerhet men skulle hon börja bitas på riktigt skulle jag eventuellt bedöma att det är humanast att skicka henne över regnbågsbron. ## Comment 9 Author: Karmatarerskanise #8 Jobbigt :/ Hoppas det går bra. ## Comment 10 Author: wintermynta Jag accepterar det mesta men inte en råtta som biter helt utan orsak. En sån blir inte långlivad hos mig. Har det som regel att ingen i min familj ska behöva bli biten. Men det handlar mycket om att förstå råttorna. Jag har en hane som älskar att ta handen mellan tänderna o ruska. Sen slänger jag honom på rygg och kittlar han i magen. Vi kan hålla på hur länge som helst för att i nästa stund bara gosa. Dom gånger som jag blivit biten har det varit 99% mitt fel. Har tex inte tolkat varningsignalerna rätt eller gått emellan två bråkande hanar. En råtta visar ju väldigt tydigt när den inte är oki. ## Comment 11 Author: KAGE #8: Inte bra att hon gör så där inte =/ kanske bäst med avlivning isf, eftersom hon inte har någon anlednign att ha agg.. ## Comment 12 Author: LeTigre #11 nej det är ju inte agg heller, det är rädsla/stress. Hon är hur go som helst i sin personlighet men väldigt lättstressad tyvärr. Det kan ha utvecklats iom omplaceringen då hennes tidigare ägare inte säger sig ha upplevt detta, vissa individer som kanske är lite känsliga från början klarar nog inte omplaceringar så bra. Systern är inte alls lika känslig. Jag känner tyvärr att jag har anledning att oroa mig för att ännu en förändring (i detta fall nytillskott i flocken) skulle kunna rubba henne ännu mera. Men vi får hoppas att det inte alls blir så! Avlivning är alltså ingenting jag funderar på **idag**, långt ifrån! Hon är en tillgiven och fin tjej som är lite skygg. Vad jag menade var att jag **om** hon skulle bli aggressiv skulle ha det som ett seriöst alternativ. Vill också klargöra att jag gör stor skillnad på att smaka och på att markera/bita. ## Comment 13 Author: KAGE Okay jag förstår hur du tänker! :> ## Comment 14 Author: TienMu #3 definiera bitande: ok,de gånge ja blitt biten eller själv tycker ja de inte e såfarligt.....men om ja tänker på vad en kompis som inte e råttvan skulle tycka så e de no inte bra... ja pillar ofta me fingrarna framför munnen på mina råttor både med mat å utan.....visst de e ju lite dumt....fö hållr man en godis jämt så kan de ju få för sig att ja jämt har de...osv.....tro de e någe sånt de små tror för de är alltid bara mina yngsta råttor som varit bitiga, mina äldsta dom lixom vet att ja kommer där me fingrar som luktar allt möjligt.....när ja skurit grönsaker å tjossan.....å de beteer sig annorlunda...de greppar först mitt finger me framtassarna å håller fast sen när de doftar att ja ej har ätbar mat så släpper de igen...å ser lite små sura ut \*le\* de yngre gör aldrig de där greppet de bara tar även om de inte vet vad jag har med mig.....så de verkar som om de lär sig å kommer över de där... ## Comment 15 Author: Girlie Jag har haft en råtta som bitit (hårt, upprepade gånger) men detta berodde först och främst på rädsla och efter ett tag när jag kunde läsa henne bättre och hon litade mer på mig upphörde det helt. Jag var insatt i hennes bakgrund och har förståelse för att hon reagerade som hon gjorde, det handlade inte om dominans, ilska eller dylikt. Har även haft två ompliaceringar som markerat när man kommit med handen om de sovit eller sitter inuti ett hus eller dylikt. Jag kan tänka mig att det kan vara en blandning av rädsla/osäkerhet och dominans. Dessa två honor har dock ALDRIG övergått till att bita hårt (genom skinnet) och de har ALDRIG varit några problem att introducera nya råttor. Så jag tycker du ska avvakta LeTigre, det är såklart inte bra att de markerar men det behöver inte vara så illa som det verkar heller. ## Comment 16 Author: Miqan Mina råttor nafsade rätt mycket i början och ibland kunde de bita till lite hårdare. De slutade med det sen när de kände igen mig bättre. En sak som kan vara bra att tänka på är att inte ge mat genom gallret för då är det lätt att de biter till om man har fingrarna där nån gång. ## Comment 17 Author: Daydreams Jag gör tvärtom mot #16, jag vänjer mina vid att dom ska känna efter VAD som kommer genom gallret. ibland är det mina fingrar, ibland är det mina fingrar med mat på, ibland bara mat. Jag har aldrig blivit biten av ngn av mina råttor, de känner efter lätt vad som stoppas in och agerar efter det.