# Avel - Olika syn på olika arter? Author: Surpan Hej allihopa! Jag vill börja med att säga att jag skapar inte denna tråden för att vi ska hoppa på någon eller kasta skit åt olika håll, men jag skulle gärna vilja få igång en diskussion om detta om intresset finns. Jag undrar lite över de olika åsikterna kring avel bland olika smådjur. Det som jag främst tänker på är till exempel kaniner - jag kan helt ärligt säga att alla jag känner som haft kaniner som barn har tagit kull på dessa. Det verkar vara väldigt vanligt att bara ta en kull. Sådan verkar inte alls hända i råttvärlden, och händer det ändå så ses det ner på. En annan skillnad är till exempel i musaveln, där det ofta kullas. Detta verkar bero på att hanarna är svårsålda, men det verkar ändå vara relativt vanligt att det händer vid stora kullar också. Jag har hört att detta är vanligt i råttfinland (rätta mig om jag har fel), men inte alls i sverige. En annan sak jag har tänkt på är kastrering, något som används flitigt på andra husdjur, men bara som absolut sista utväg på råttor - ända till den nivå att vi hellre har ensamråttor än att kastrera. Hur kommer det sig? Jag förstår att råttors vetrinärvård inte kommit lika långt som till exempel kaniners, men jag är ändå nyfiken på att få reda på hur ni tänker! Jag är ingen expert på något av dessa ämnen, långt ifrån. Men jag är intresserad av vad det är som egentligen är 'norm' i råttvärlden och varför? Berätta gärna er syn! ## Comment 1 Author: Zolah Kan inte svara på dom andra då jag antingen inte riktigt fattar vad du menar ( det med kaninerna ) eller har avels erfarenhet. _En annan sak jag har tänkt på är kastrering, något som används flitigt på andra husdjur, men bara som absolut sista utväg på råttor - ända till den nivå att vi hellre har ensamråttor än att kastrera. Hur kommer det sig? Jag förstår att råttors vetrinärvård inte kommit lika långt som till exempel kaniners, men jag är ändå nyfiken på att få reda på hur ni tänker!_ Jag tycker det är rätt hemskt att göra på alla små djur, tex tänk egentligen hur pass stor operationen är då ens bollar är lika stor som ens huvud. det är alltid en stor risk att söva ner smådjur, jag har tex aldrig hört att man kastrerar hamstrar eller möss ( hänger då inte på sådana forum dock ). Kastrering ska vara en sista utväg så man inte släcker ljuset för en kompis alldeles för tidigt ## Comment 2 Author: [Borttaget] Jag måste bara säga det att jag sett hur många gånger som helst på detta forum att kastrering rekommenderats jag vet dock ingenting om råttor ;) hänger bara runt här lite, mysigt med smådjursforum! ## Comment 3 Author: Namii Väldigt intressant ämne faktiskt. Ja det är väldigt olika.  Varför vet jag egentligen inte, har ingen erfarenhet av uppfödning av något djurslag. I Sverige kullar man inte som du säger, skulle någon göra det skulle det bli stor diskussion minst sagt. Varför man inte gör det på råttor men på möss har jag ingen aning om :o Men som sagt hanmöss är svåra att få sålt så de kanske anser att det är det bästa för musen själv, medan råtthanar är det nästan lika stor förfrågan på som på honråttor. Så där finns ju möjligheter för ett hem och ett bra liv. Det där med kaniner är så sant. Vet att min kompis bara tog en kull lite sådär utan kunskap alls. Men måste säga att det i ett kaninsällskap skulle ses ned på även det, om en kull togs utan kunskap och bakgrund på kaninen, precis som med råttor.  Har säkert helt fel, men jag får känslan av att kaniner i allmänhet är friskare än de råttor som finns idag? Att om det avlas på kaniner hit och dit blir det inte lika allvarliga konsekvenser som om man avlar på råttor med problem? Antagligen på grund av att kaniner är och varit populärare än råttor under en längre tid. Såklart finns det kaniner som är sjuka och aggressiva till följd av avel utan kunskap, men med råttor känns det som att det är så mycket känsligare. Avlar man på mista lilla fel blir råttan dödssjuk och galen (ni fattar). Bara teorier dock :) Med kastrering beror det på ägaren skulle jag säga. En kunnig ägare med bra kunskaper och erfarenhet kastrerar råttor som sista utväg. Märker de att råttan är aggressiv och det inte går över så kastreras han, skulle det ändå inte fungera kan de prova att sätta in honom med honorna. Som sista allternatid kan avliving vara det bästa  för det är mer humant än att råttan ska få leva helt ensam. Detta är uppfattningen jag får och så jag skulle göra :) De som hellre har en ensamråtta än att kastrera hanen har inte tillräckligt med kunskap enligt mig och inser inte att råttan kommer må bättre av att bli av med bollarna än att leva ensam resten av sitt liv! ## Comment 4 Author: Surpan Det jag menade när jag jämförde aveln mellan kaniner och råttor är att det verkar som att man tar kull på kaniner mycket mer lättvindigt än vad som anses okej på råttor. Jag undrar lite hur det kommer sig att råttvärlden har tuffare 'villkor' för att någon ska få ta en kull. Alltså utan att ses ner på. Nu är jag som sagt inte alls ingen expert alls på kastrering och vetrinärvård, men det jag tänker på är till exempel ensamråttor, är det värt att en råtta ska få bo själv hela sitt liv för man inte vill ta risken med kastrering? Jag tänker också på juvertumörer (har ingen erfarenhet här heller), som jag tror är ganska vanligt? De besvären ska tydligen kunna minskas markant med sterilisering, men är ingenting som används i praktiken. Är det någon som vet hur stor risken, i procent, är egentligen för dödsfall hos en etablerad vetrinär? ## Comment 5 Author: Namii Varför vi har tuffare villkor är nog för att de linjer som finns är så pass "dåliga" att vi verkligen måste ha stenkoll på vad som avlas på för att försöka bygga upp en stabil linje med få sjukdomar och beteende problem. För idag är mycoplasma och tumörer t.ex. alldeles för vanligt hos råttorna :( ## Comment 6 Author: Surpan #5 Håller med dig i det du skriver, speciellt det du skrev om kastrering. Men det här gällande villkoren för avel tycker jag verkar lite konstigt. Jag har själv ingen som helst lust att avla eller ta kull, och kan inte heller någonting om ämnet, men någonting inom mig vill ändå säga att om vi skulle testa och våga lite mer kanske hela släktet skulle vara friskare? Det verkar ju bara bli större och större efterfrågan på råttor, folk står i kö länge och jag ser trådar hela tiden om "råtta sökes". Det är många som har trevliga fina friska råttor hemma, men man avlar inte på de för att man "kan inte" av olika anledningar. ## Comment 7 Author: Namii Problemet är att om alla bara börjar avla på sin råttor som är fina och friska, men som har många sjukdomar längre bak i släkten och kanske syskon med problem, så kommer problemen till slut dyka upp och med stor chans vara förstärkta. Vi måste ha stenkoll på så mycket som möjligt och bara avla på det bästa. Om vi ska väga lite mer skulle det kunna vara att importera råttor från andra länder för att få in lite nytt. För just nu känns det som om vi harvar runt lite på samma gamla linjer och att problemen bara går runt. Dock finns det ju problem med att importera och det är att det är svårt, kan va dyrt men fram för allt så finns det smittorisker och att vi får in något dåligt. Ska vi importera måste man veta vad som finns bak i alla linjer där och veta att man tar in något bra, räcker inte bara med "åh ny råtta nytt blod", vi måste ha koll där med. Om vi kollar på de som föder upp privat, som det du sa med kaninerna. När barnfamiljer tar en kull på sin fina råtta för att den är så snäll så slutar det oftast inte bra. Men ser några månader senare att de vill omplacera massa råttor för de är inte snälla längre och de är sjuka. Det är ju inte bra i sin tur. Och jag kan säga att det är oftast så det slutar när man bara avlar på den råttan som är fin, och skiter i bakgrunden. Och ja, fler och fler vill ha råttor. Men vi kan inte bara massproducera för deras skull. Vi måste se till så att råttorna mår bra också. Och är det någon som verkligen vill ha råttor och som läst på så väntar de länge på rätt råtta 🙂 ## Comment 8 Author: Namii Men som sagt, jag har ingen större erfarenhet utan talar utifrån det jag lärt mig och det jag tycker :) ## Comment 9 Author: Surpan #7 Nej och du har nog rätt, det skulle nog göra mer skada än nytta, men det där om import sa du nått. Kanske är sånt som bör satsas mer på? Jag menade inte heller att vi skulle massproducera, jag menade mer att det kanske är så att folk blir stressade av efterfrågan och tar "samma gamla vanliga" råttor när de tar en kull? Men jag har ingen aning.. Kul att spekulera i detta dock 🙂 ## Comment 10 Author: Namii Vet att några importerar. Jag tror det skulle vara bra :) Och ja, det kan vara sant. Men då är det synd att de som avlar ser råttorna som pengar och inte har tålamod att avla för råttornas bästa. Detta är inget vi kan göra något direkt åt :/ ## Comment 11 Author: Surpan Ja.. :/ Men för att gå åter till kastrering - har du kastrerat en råtta någon gång? ## Comment 12 Author: Zolah Jag tror inga seriösa uppfödare tar ungar bara för att det är stor efterfrågan, dom flesta är väldigt duktiga med att se till att både hane och hona är i bra ålder :) ## Comment 13 Author: Namii Nej det har jag inte, men vet många som gjort det. Alla gånger för att försöka minska ett aggressivt beteende mot burkamrater eller människor. Aldrig någon som kastrerat för att förhindra ungar som med hundar och katter till exempel. Men finns säkert någon som gjort det med.  Anledningen till att man inte gör så är för att man inte vill riskera att råttan ska dö under operationen skulle jag anta. ## Comment 14 Author: Namii #12 Nej precis det jag menar Är de som inte har kunskap och som vägrar lyssna på andra som bara tar kullar för att de vill, inte för att främja råttans hälsa. Är väldigt mycket sånt just nu :/ ## Comment 15 Author: Surpan #12 Nej det tror jag inte heller. 🙂 ## Comment 16 Author: Zolah Många problem som uppstår går att fixa på andra sätt, men som oerfaren eller kanske får information från fel håll utan att kanske ifrågasätta.. kan jag tänka mig att det blir lätt så att man tar och opererar istället för att testa se om det verkligen är detta som är problemet? ## Comment 17 Author: Namii #16 Mycket möjligt faktiskt! ## Comment 18 Author: Zakaraa Då ska vi se om jag får med allt, hehe. * **Råttor vs Kanin** Ang. varför råttaveln är så pass smal som den är beror till största del på att det är så otroligt sönderavlat i Sverige idag. Råttsverige är inte starkt när det kommer till bra linjer och för varje ny person som tar en kull för att Vill, för att deras råtta är "såå fin" och/eller sååå snäll" eller helt enkelt för den klassiska "bebisar är så söta"-ursäkten så dras det ner mera. Oftast handlar det om grossistråttor vilket innebär Noll koll på bakgrund och därmed inge som helst aning kring hur det ser ut med aggression, myco, tumörer osv osv. (följande är generellt sagt) Absolut, din råtta kan vara jättesnäll och jättefin men har du tänkt steget längre? Är det verkligen värt att chansa och riskera dåliga gener som sedan råttorna får betala för eller är det bättre att vänta ett tag, läsa på, skaffa mentor och kanske vara fodervärd under första kullen så du verkligen har stöd av din uppfödare? Med grossistråttorna ur vägen, även vissa kombinationer mellan "uppförarråttor" kan leda till tragiska utgångar och därför är et så enormt viktigt att lägga energi på att leta och matcha rätt. Ju mer info det finns bakåt desto bättre kan man hålla koll på vad man bör undvika att använda för partner till den tilltänkta föräldern. TS nämner skillnaden mellan kanin och råttaveln och ja det stämmer faktiskt väldigt väl in att inom kaninaveln läggs det inte särskilt mycket på stam, varför vet jag inte jag som är helt inne på råttavel (och minimalt hundavel) tycker det känns otroligt konstigt att det läggs så pass lite energi på det men med det sagt så ska jag ju även säga att jag inte är intresserad av kanin och därmed inte har så stor koll på hur pass Kaninsverige ser ut med genetiska problem osv. Kanske är det så att det finns så lite problem att det inte "spelar någon roll" vad som används i aveln. Det är den känslan jag har fått från just kaninaveln, jag kan ha helt fel, är som sagt vad jag sett och hört i det lilla jag "brytt mig" om att kolla upp (som sagt inte intresserad av kaninavel så ingen vikt har lagts i att plugga det). * **Kullning** Jag är inte säker men jag har för mig att SRS har någon typ av förbud/begränsning på kullning (kan ha fel, 'orkar' inte gå igenom den nya hemsidan för att kolla upp det ^^') , det gäller ju då endast de registrerade uppfödarna men jag tror det sitter "inprogrammerat" hos de uppfödare som varit med lite längre/läst på mycket. Det är ganska tabu att kulla i Sverige men precis som du skriver så har även jag hört/läst att det kullas en hel del i vissa grannländer, främst kring Finland har det surrats om. Jag ser det som en absolut sista utväg och då främst om det skulle vara något fel på bebisarna så de inte skulle klara sig eller om det blir så extremt många så inte mamman klarar av alla (dock ser jag helst att man letar en amma). Var med om en kullning (var inte där personligen men vet om det) och det berodde på att bebisen helt enkelt inte skulle överleva så istället för att låta denne lida avslutades det snabbt och så smärtfritt som det går. Att kulla för att de har fel kön, fel färg/teckning är i min mening omänskligt. Skulle det ske hos någon uppfödare här i Sverige och jag får veta det så skulle de hamna på min svarta lista direkt, jag har absolut nolltolerans till den typen av beteende. Man har ett ansvar när man föder upp och inga bebisar ska behöva betala med sitt liv för att vi människor anser att de är av "fel variant". _Phu.. sitter med en klump i halsen, hehe, var tydligen mer känslomässigt engagerad i ämnet än jag trodde :P_ * **Kastrering** Som någon/några nämnt redan så får man tänka skalenligt när det kommer till kastrering. Hundar exempelvis har väldigt små kulor i jämförelse med kroppen. Medan en råtta har kulor som är i samma storlek som deras huvuden.  Jag ser det som en sista utväg men det beror även på _Varför man kastrerar_. Är det exempelvis tonårshormoner så Kan det lägga sig med tiden men ofta, förståeligt, vill/kan man inte vänta ut det då det _kan_ medföra sämre förhållanden för den som övervägs att kastreras. Sätts han ensam så kan det resultera i att han tappar "språket" och pga det kan ha svårt att komma in i en flock igen även om kastreringen var lyckad. Men sedan finns det även den risken att kastreringen helt enkelt inte hjälper, det beror ganska mycket på _vart problemet sitter_. I vissa fall där hanar kastrerats så hade man kanske inte Behövt att kastrera om man lagt lite tid på att försöka hitta vad som är problemet. _(här kommer, så förkortat som möjligt, lite om mina erfarenheter med kastreringar) _Jag har själv nästan bara dåliga erfarenheter från kastreringar (+tumöroperation) Den första kastreringen jag gjorde, på två bröder, var hos en veterinär som hade så gott rykte, alla som var hos honom sa att han var Så bra. Jag kom hem med två kroppar. Tumöroperationen var hos en annan veterinär och där hade jag 50/50 på överlevnad, det var antingen avlivning (pga storleken) eller chansa med operation. Allt gick otroligt bra och hon började vakna upp men sedan försvann hon och vaknade aldrig upp. De ovan sövdes med spruta och det är alltid en större risk än med gas. Min senaste kastrering var ännu större än en vanlig kastrering då pojken var både Monorchid_ (bara en kula i pungen) _och kryptorchid_(har minst en kula som inte vandrat ner)._ Främsta anledningen till kastrering där var pga testikelcancer-risken som risken är större hos Kryptor. Så det var både en vanlig kastrering på pungen men även en bukperation. Detta utfördes med gas och det gick så otroligt bra, veterinären som var ny inom råttor gjorde ett exemplariskt jobb. Tyvärr så reagerade dock pojken på stygnen, något i materialet tålde han tydligen inte så han fick böld efter böld på både pung och buk och ur de bölderna kom även stygn knutarna ut (vilka jag fortfarande har kvar i en burk) minns jag inte helt fel så fick jag ut totalt 5st knutar, en ur pungen, och resterande från buk. Ett stygn hade vandrat från höger sida av penis till vänstra sidan och den fick jag åka in till vet. igen för att plocka ut kirurgiskt. Så han sövdes med gas två gånger (med ganska långt mellanrum) och det gick verkligen super. Så det var en väldigt lyckad kastrering men det gav mig även erfarenheten att det inte bara är själva kastreringen som är av vikt utan även läkningen. Absolut kan det vara så att min Krypto var ett specialfall men vad är det som säger att inte fler reagerar liknande? Nio månader senare får han stora smärtanfall och jag är helt säker på att det är kopplat till hans kastrering, han hade plockat päls på buken där ena kulan funnits vilket visade att någonting inte stämde där (han var inte en barberare i övrigt). Han skrek av smärta utan att någon ens rörde honom, han hade så enorma smärtor att jag fick akut åka och låta honom somna in. **_(slut på mina personliga erfarenheter) _** Till veterinären som kastrerade den sista skulle jag absolut återvända och jag rekommenderar henne starkt till alla mina råttbekanta som är i behov av en bra rått-kirurg. Däremot så har jag fortfarande svårt för att glömma bieffekten som följde med den sista men det beror så klart inte på veterinären utan ren otur. Det går framåt med rått-medicinska delen och det är inte alls lika stor risk för komplikationer (med Gas, skulle aldrig rekommendera spruta - aldrig.) som det vart tidigare. Men samtidigt så ska man inte gömma Skalan som togs upp ovan. Det är trots allt ett väldigt stort ingrepp. ## Comment 19 Author: Zakaraa Oj jisses va långt mitt inlägg blev 😂 Undra om någon orkar läsa allt, haha. 😃 ## Comment 20 Author: Namii #19 I did 😂Bra skrivet och håller med :) ## Comment 21 Author: Surpan #18 åh tack för du orkade skriva! Det var sånt här jag ville veta. Spännande om det är som du säger med ett förbud mot kullning. Bra initiativ även om det säkert är svårt att påvisa. Man kanske skulle ställa samma fråga inne på kanin ifokus gällande varför synen på avel skiljer sig så mycket, känns som att fler fått den uppfattningen. Finns det någon här som faktiskt är insatt i avel på mer än råttor? ## Comment 22 Author: Bjdcookie Det där med avel och sjukdomar. Som jag har förstått så har de flesta europeiska råttor samma problem. Kort liv, tumörer, tidiga infarkter. Och det verkar som livslängd bli kortare överalt. Så hur ska man göra det bättre om det inte finns några råttor kvar som lever längre? Och är det någon som har en anning om varför deras liv förkortas allmänt överalt? ## Comment 23 Author: zickan Finns buskavel på alla håll. Kaninfolk är ofta yngre och få som orkar predika. Men tro mig att det är inte accepterbart att avla hursom där heller. Jag vet för jag har varit i den smeten. Kaniner har även mindre problem än råttor och därav inte lika hårt på genetiken. Men det finns seriösa som gör det bra. Inom mössen ör det flera som inte accepterar avel hursom. Dock är det flera nya som kör på lite som de vill. Mer accepterbart att kulla främst hanar men långt ifrån alla anser det ok. Lite pga att hanar kan va svåra hålla flera av eller ens med kompis som man kullar. Intr bara svårigheten sälja. Endats i sv där kullning inte är accepterbart. Tror dels det beror på att råttornas linjer inte är så starka. Kullar man blir det svårare kolla hir avkomman blir. Dock för många som säljer och aldrig kollar in hur det går med avkommor och säger att sin linje är bra fast de vet inte ett jota. Men även det att det finns ingen mening att kulla för flesta svenskar. Finnarna kullar för att ungarma ska få varsin spene så de får massa mjölk och blir stora. Svenskar kräver inte stora råttor vi jobbar mycket mer mot hälsa i sv än mpnga andra länder. Vi ser mindre på utseende och typ. Tyvärr har det lett till att folk tolererar färgsoppa och lägger ingen vikt i få bra färger. Vi glömmer bort att hälsa och temperament inte är allt. Få som ens försöker med alla tre i sv. Men även de oseriösare kan ji sälja vad som. Finns inge behov att kulla. Köpare köper ju allt i sv utan så mycket tanke på mer. ## Comment 24 Author: zickan Sitter på bussen till jobbet. Sorry för stavfel. Intressant diskussion. Lär dyka in här senare och läsa :) ## Comment 25 Author: Surpan #23 Där var en sak jag inte tänkt på, att kaninfolk ofta är yngre, men det stämmer nog. Det är ju väldigt vanligt med ungdomar som har kaniner till hoppning och sånt. Tror du att det också kan ha någonting med att kaniner är lantdjur att göra? Jag tänker på kaniner i stallboxar/uteburar och så, det kanske ger en mer distans till aveln än en pipande bur precis bredvid TV:n? Gällande kullning - jag har ju dvärghamster också, och där tycker jag det är mycket tal om att de ska få chansen att leva med en artfrände och funkar inte det så får man helt enkelt ha två burar, och så är det med det. Dock tycker jag att hamster verkar vara ett mer renodlat sällskapsdjur än möss. Det verkar som att stor del av musvärlden är just (färg)avel - här känns det som att det finns en helt annan typ av hobby inblandat, och att möss som helt vanliga sällskapsdjur inte är lika vanligt.