# Tonårskris? Author: fridaanna87 Jag har 2 hanar på 3 respektive 6 månader, har haft dom en vecka själv då jag tagit över dom när förra ägaren blev allergisk. Första veckan funkade skitbra, dom var lite småstressade såklart, men inget som jag inte tror är normalt vid flytt och så, dom fick ju dessutom ny och mindre bur än förut!  MEN, igår (söndags) när jag gjorde första storstädningen av buren, så blev 6-månaderskillen helt bananas. Jag har haft ute dom i soffan varje dag en längre tid, när jag själv suttit där och tittat på tv, och det har inte varit några problem. Till slut var dom supermysiga, klättrade på mig, låg och sov jämte mig och bakom min nacke. Men när jag då la in dom i buren igen efter storstädningen så blev min 6månaderskille konstig. Han kraffsade vilt omkring sig, markerade och betedde sig allmänt aggressivt och överdominant mot burkamraten. Morgonen efter såg jag att han hade ett litet sår vid nosen, så 3månaderskillen hade väl fått nog till slut! Jag har läst om detta att dom kan bli konstiga och bete sig udda vid 6 månader, något som en slags "tonårskris". Men jag har ju också läst att det inte ska vara såhär, en råtta ska inte bete sig aggressivt! Har fått råd ifrån några på sidan "Råttorna" på fb, men jag vill ju inte göra det om det inte är absolut nödvändigt, så jag vänder mig till er också! Har ni några råd, tips, tankar, åsikter??  Idag har dom inte bråkat alls, det verkar fortfarande lite spänt mellan dom, men nu verkar det mer som att det är den andra killen som säger ifrån så fort 6månaderskillen kommer för nära eller putsar för mycket. Just i skrivande stund ligger dom dock jämte varandra och halvsover på översta hyllplanet, så jag vet inte. Var det kanske bara "tonårskris" och kanske stress över flytt och så mycket nytt på en gång?  Vill tillägga att det är första gången jag har råttor, och jag har läst mycket om allt som har med råttor att göra, men jag vill gärna ha fler tankar innan jag kastrerar i onödan... ## Comment 1 Author: Ida85 Min ena kille blev likadan vid 6 mån. Det börjjade när de var hemma hos mina föräldrar medan jag var på semester. Han bet både mamma och pappa flera gånger och var allmänt jobbig mot sin bror. Jag funderade allvarligt på att kastrera honom men det var svårt att hitta en veterinär så jag avvaktade lite. Om långsamt lugnade han ner sig. Han fick färre och färre utbrott och efter några månader var det övr. Vet att några månader låter länge men han var absolut inte sån hela tiden. Han kunde vara helt normal emellanåt. Han skadade heller aldrig sin bror även om han var jobbig mot honom. Han var dock väldigt känslig för nya dofter. Bada var helt uteslutet. Då blev han galen. Så ett tips är att undvika det och städa försiktigt. Kanske ta halva buren åt gången. Så han känner sig trygg hela tiden. Min kille blev till slut sama gosiga kille som innan, även om det tog lite tid. Lycka till! ## Comment 2 Author: fridaanna87 Ja, han har inte bitit varken mig eller burkamraten än, och nu putsar dom varandra och sover tillsammans och så som förut, så även om han verkar lite stressad och stissig fortfarande så känner jag inte att kastrering behövs. Nu har jag dessutom märkt att dom verkar förkylda båda två så kan ju varit det också, att det var så himla mycket nytt och så förkylning på det. Man vet ju hur man själv blir när man är sjuk liksom ;) Tack för svaret, nu känns det lite mer hoppfullt för honom, alla andra har gett rådet att kastrera, men det känns så dum att göra om det inte absolut behövs!!