Jag är en nybliven råttägare det negativa är väl att städa buren eller plocka upp efter dom i soffan och att en av mina tre killar blivit riktigt illa sjuk nu. Annars är det skoj, man skrattar mycket, dom är mysiga, busiga, älskar mat och jag håller på att lära dom tricks :)

hqr relativt nyligen också blivit med mina första råttor, i juni detta år flyttade två töser in. Det negativa är stt råttsäkra allt. Min Lilo har redan hunnit med att gnaga sönder kablarna till två laddare till en samsung samt en kabel till Playstation 3. Var mitt eget fel egentligen då Lilo i början var osäker och inte vågade utforska rummet och hon var ju så söt och rar (är hon visserligen fortfarande), så blev en chock att upptäcka att det är hon som är kabelgnagaren och inte Zelda som det är full rulle på (den damen har även varit och klättrat på väggarna, bokstavligen). Förutom är det inte mycket negativt, eller ja, att de kan markera urin på en är lite irriterande men är något man får ta och acceptera. Dock markerar ju inte alla råttor lika mycket. Annars är det en hel del positivt med dom. De är intelligenta och väldigt underhållande. Så sent som igår kväll skulle jag ge Lilo och Zelda en godisbit var innan de stängdes in i Buren igen, dom älskade det och svärmade mig efter mer. Zelda försökte till och med släpa iväg med förpackning och när jag skulle ta upp henne för att sätta henne i buren så protesterade hon, för att hon ville minsann ha mer gott.

Dom är verkligen intelligenta som #2 säger, han jag köpte råttorna av sa att "stoppa inte in fingrarna igenom gallret det betyder godis och då kan dom bitas" Visst gjorde dom det när jag köpte dom, men tog dom mindre än 12 timmar innan dom hajade att det bara var mitt finger och inte godis som kom igenom gallret, nu luktar dom alltid innan dom tar något och man kan peta in fingrarna (det går inte in så långt dock) hur mycket man vill!

Vi har haft alla möjliga djur i vår familj så jag kan ju jämföra lite. Det med råttor började för ca. 6-7 år sedan med att min dotter skaffade sig två stycken råttherrar. De var helt fantastiska fick jag långsamt erkänna. Jag saknade dem enormt när de gick bort. Min dotter har inte haft råttor sedan dess, men jag har nu 6 st helt fantastiskt jättegoa tjejer!! Så kan det gå haha! Skillnaden mellan råttor och andra små djur är att de är så sociala, personliga, smarta små varelser. De vill också väldigt gärna vara med oss människor och se vad som händer. Vid varje ny bekantskap så är det liksom en helt annan råtta än de övriga man träffat. De är också väldigt fästa vid sin "mamma" och det ganska hårt också upplever jag det som. Man kan ju lära dem de mesta också t.ex. olika tricks och inkallning. Det där med inkallning behövs inte här de kommer så fort jag visar mig de små ❤️ Så upplever jag mitt liv med mina älskade råttissar 😍

Det jag gillar med råttor är att de är sociala. De flesta smådjur kan eventuellt acceptera att bli gosade, men råttorna vill ha uppmärksamhet. De kräver att bli gosade.

På många sätt påminner de om hundar, de blir glada när man kommer hem, de vill vara med där man är, man känner sig "adopterad i flocken". Till skillnad från hundar så har de dock smådjurens praktiska skötsel (inga tidiga morgonpromenader i snöstorm och sånt). Jag har erfarenhet av både råttor och hund (även om jag tyvärr är råttlös just nu…), och jag anser att råttor är lika smarta som hundar, om än på lite olika sätt.

Jag ser egentligen bara en större nackdel, och det är den korta livslängden. Det är jobbigt att förlora sina vänner så ofta.

Låter ju helt underbart! Vill nämligen ha något mindre djur att ha och göra med utöver min hund och min första tanke var just råtta! Har velat ha råttor så länge jag kan minnas nämligen, haha! 

Ska definitivt läsa på massor och så får vi se vad som händer! Tack för alla svar🌺