Har jag traumatiserat mina råttor?
Jag införskaffade för tre dagar sedan två stycken unga råttkillar (jag tror 5-6 veckor gamla) en av dem va väldigt nyfiken på vad som hände runt omkring honom och den andra va mycket mer återhållsam. Jag lät dem sitta i buren under ett par timmar, kanske 7-8h och efter det plockade jag ut dem. De sprang båda två upp i luvan på min tröja och satt där i flera timmar medan jag umgicks med vänner som va på besök. Jag har efter det tagit ut dem flera gånger och bara låtit dem sitta med mig i tröjan. Efter ett snack med en vän till mig som kan råttor dock så fick jag veta att jag aldrig borde tagit ut dem ur buren så tidigt och speciellt inte bara lyft ur dem utan att de sprang upp på handen självmant. Jag hoppas idag börja rätta till detta genom att muta de små djuren med mat och sakta försöka vänja dem vid min hand och att den inte är farlig. Nu undrar jag dock, har jag skärrat dem genom att umgås så mycket med dem de första dagarna? Jag vill så gärna att de ska ha de bra och trivas. Bara tanken på att jag skulle ha tro att jag vill dem illa bara för att jag varit för ivrig att umgås med dem gör mig ganska ledsen. Kommer jag kunna få mina råttor att gilla mig eller tror ni att de kommer hata mig nu? De varken biter eller piper när jag plockar upp dem men verkar inte direkt njuta av mitt umgänge heller…
Jag brukar alltid säga att börja hantera dem från start, så fort du kommer innanför dörren i princip. att traumatisera dem genom att hantera dem är knappt logiskt.
Nu vet jag flera som förespråkar olika, vissa vill att råttorna ska ha tryggheten i buren och sen vänja sig med människan sin. Jag tycker personligen det ska vara tvärt om, att tryggheten ska vara hos deras människa inte till en bur.
Inget av det är egentligen fel så sätt, av båda förslagen så kommer råttorna bli bra sällskap förr eller senare. Men tror också att det är en sjukt seglivad myt att råttorna måste vara i buren konstant första tiden. Om dom trivs i ditt sällskap i famnen så why not? att komma fram till handen i buren kanske de inte ens gör hur tama de än är. Har några hos mig som aldrig kommer självmant fram upp i handen men dom är hur bra sällskap och gosiga som helst om man lyfter upp dem.
Dom är helt enkelt bättre saker för sig som sova, äta, putsa sig, sno maten från andra, räkna hål i taket etc än att kuta fram till mig, då skulle jag med denna logik alltså aldrig ta ut dem ur buren eftersom de aldrig kommer fram till handen, vilket för mig är orealistiskt.
Så för min del, så skulle jag fortsätta som du gjort, hantera dem, låt de åka med i luvan, ta ut dem och låt dom bli trygg med dig utanför. Dom kommer inte bli knäppa för att du älskar dem och vill pyssla med dem :)
Där allt som har med motorer är samlat
http://bilslakt.se/Forum
Nä, du har inte traumatiserad dem. Tvärtom tycker jag det är bäst att hantera dom så mycket som möjligt redan från början.
//Lamina
Before we work on artificial intelligence, why don't we do something about natural stupidity?
Känner mig redan mycket tryggare, stort tack för de svaren!
Den uppfödaren jag köpte mina råttor av sa till mig att det största misstaget man kan göra är att tro att man inte ska plocka upp dom. Hon sa att jag skulle hantera do så mycket som möjligt redan från början! I början så plockade jag oxckså bara ut mina råttor, sedan blrjade de självmant komma fram när jag va i närheten! Mina har inte traumatiserats trots att jag gjorde precis som du. Tvärtom har de blivigt vääääldigt tama istället!! Så jag tror att det är lungt ävem för dig! :)
Sigge!
En liten uppdatering: kom hem idag och stack in handen i buren för att ta upp mina råttor, den ena som jag döpt till "Råttan" började direkt slicka på min hand medan "Tjockis" sprang upp över armen och upp till mitt öra för att slicka och känna lätt på det med tänderna. Detta är fjärde dagen jag har dem hemma och jag köpte dem från zoo affär. Stort tack ni som delat med sig av er erfarenhet, är mycket mer självsäker runt dem nu när jag vet att jag inte gör fel. Tycker fler borde sprida detta ordet då så otroligt många verkar tycka tvärt om.