Vore intressant att höra ifrån katt & råttägare faktiskt! Älskar råttor men vågar inte skaffa med mina katter.

#1 Precis, tycker jag också! Jag har läst runt en del så med försiktighet bör det inte vara några problem. Dock så är det inte mina katter utan min rumskamrat så i värsta fall får jag faktiskt ta och flytta, men det vore ju kul om det skulle fungera fint!

Vi har 4 råttor och en katt och en hund:) katten fick hälsa på de när de var i buren:) sen efter de va katten inte intresserad mer :)

Det går bra att ha dem samtidigt, och hur dom reagerar mot varandra 'släppta' är helt individuellt.
tex hade jag en hane som jagade mina katter så dom fick bra respekt för råttor, dock skulle jag ALDRIG lämna råtta/hund/katt/barn utan uppsikt ensamma. Även lek kan gå överstyr

Fungerar fint med katter och råttor av min erfarenhet, burkar ta kanske en vecka eller lite mer för katten att fatta att detta är ägarens. 
Min familjekatt är väldig duktig på att jaga råttor och han brukar visa att han vill ha mat genom att sitta och stirra in i buren, dock så respekterar han avståndet han ska ha från buren! Tror han ser dem mer som kompisar nu dock då han spenderar så mycket tid i rummet (nya sovplats 😃)

Råttorna kan vara rädda i början men mina bryr sig inte efter invänjning, 3 av mina fyra råttor hade försökt hoppa upp på hans rygg och tvätta öronen på honom om de fick chansen 👍

Det är dock viktigt att säkra buren så råttorna inte tar upp luckan och rymmer, samt att inte släppa ut råttorna och katterna fria i samma rum. Kan förstås finna fall där katten omöjligt kan vänja sig eller råttorna, men själv har jag ingen erfarenhet av det från katter som gillar att jaga vildråttor 🤪

Har aldrig haft mina råttor lösa på golvet pga att vi inte kan råttsäkra tyvärr, så dom gånger katt har träffat råtta har varit genom buren, vilket är jätteintressant enligt katten, och på sängen/då jag haft med mig nån på axeln.

Första gången var det jätteintressant o man riktigt såg att titta! Mat! (har utekatt, som jagar diverse smågnagare)
Visste ju om att hon kanske skulle vilja smaka, så satt beredd o släppte inte dom med blicken för en sekund, men såfort Oden såg att där var det nått nytt, så ville han ju fram o nosa.
Det va jätteläskigt enligt Ester, som katten heter, eftersom hennes ''byte'' helt plötsligt gick emot henne. Att han sedan ställde sig på bakbenen och nästan nafsade henne i tassen andra gången dom sågs gjorde henne bara mer rädd. Tredje gången blev hon nerjagad ifrån sängen av samma råtta, och nu undviker hon dom helst, om dom inte är i buren.

Så jag tror nog det kan gå bra att ha dom tillsammans, sålänge man klart och tydligt sett innan att katterna inte vill käka upp dom! 
Och såklart att man alltid håller koll, för rätt var det är KAN det hända nåt.

Mina ena katt är jätte nyfiken på mina råttor. Jag brukar släppa in henne då och då. Ibland hälsar dom lite nos mot nos och det går okej. Dock så är ju min katt väldigt nyfiken på dom och det kan gå lite överstyr tex att hon klättrar upp på deras bur. Men jag har lärt henne var som är okej och inte så nu kollar hon mest bara och attackerar inte längre :)

Tack så mycket allihopa som delat sina erfarenheter! Fler uppskattas =)

Jag har inga råttor längre, men hade har varit rått- och kattägare i många år. Hur råttorna och katter kommer överens beror helt på individerna. Vissa råttor går aldrig att få helt orädda för katter och vissa katter kan aldrig lära sig att låta bli råttorna. Jag har haft båda sorterna. Mina första råttor lärde sig snabbt att katterna var ofarliga. Jag bodde då hemma hos föräldrarna, och katterna vi hade där var strängt fostrade redan innan. Vi har väl haft en del smådjur genom åren… Det var bara den yngsta katten, min Tolon, som jag hade lite problem med. Men med massa tålamod och med ett ständigt vakande öga lärde han sig att råttorna inte var till för att ätas. Jag kunde ha råttorna lösa i mitt rum tillsammans med katterna, men katterna uppskattade inte alltid råttornas sällskap. Kan ha nått att göra med galningen LeNoir som t.o.m drev våra stora hundar på flyckt när hon var på det humöret… Många år senare, med nya katter och nya råttor, var storyn en annan. Silas flyttade hem till mig, en liten kattunge som vuxit upp under en veranda och lärt sig jaga för överlevnad och inte för skoj. Råttorna jag hade då hade kommit en bit på vägen att lära sig att min äldre katt var ofarlig. Silas förstörde allt det. Han var på buren som en igel. Och en gång höll det på att sluta riktigt illa. Inget hjälpte, så Silas vart förbjuden att gå ut i köket. Inte för att det hjälpte, matte hade ju en massa roliga möss i vardagsrummet också… Jag flyttade helt enkelt till ett ställe där gnagarna kunde få ett eget rum. Men Silas var ett extremfall. Jag har träffat många katter, och han är den enda jag vet som aldrig skulle fungera ihop med gnagare. Jag hade för övrigt, för många många år sen när jag gick på gymnasiet, en katt som var så duktig med gnagarna att jag kunde lämna henne ensam i vardagsrummet med möss lösa på golvet. Hon övervakade dom noga så att inget hände. Faktum var att hon en gång kom och sa till när en mus hade fastnat med svansen. :P

Jag har lagt ner en hel del träning för att det ska fungera att ha katterna och råttorna tillsammans. Jag har buren öppen 24/7.

Därför kan jag inte behålla råttor som är aggressiva eller livrädda för katterna. Är de rädda kan katterna inte riktigt hålla sig från att retas vilket givetvis bara stressar råttan mer.. Och är de aggressiva kan såklart katterna råka illa ut.

Jag tar råttan i händerna eller knäet och låter den lukta på katterna.

Kan även lyfta katten och ge råttan rumpan när råttan är i buren ( har enorma luckor ) 

Klappar katterna och stoppar sedan in händerna så råttorna får undersöka lukten.

Köper helst bara råttungar av denna anledning, de är oftast väldigt lätta att träna till att fungera med katterna.

Melissa och Dolly. Melissa är den absolut bästa råttan jag haft, hon var klockren i sättet på alla tänkbara vis, dock klen hälsa <3

Jag har råttor och katter som inte tackar nej till knapra på möss och¨sånt ute.. men mina råttor är alla katterna rädda för. Ena kan ligga vid buren och titta i flera timmar men när man tar fram råttorna springer både katterna och hundarna och gömmer sig. Det viktigaste är ju att man håller dom under uppsikt och lär katten att den inte får skada råttorna. Olyckor händer dessvärre väldigt fort.. Jag har som sagt gamla utekatter som tja, jagar när dom är ute.. men låter bli smågnagarna här hemma.. även dom gångerna gnagarna rymt har dom inte gjort något annat än hjälpt mig och småttingarna att hitta dom igen genom sitta och jama där småttingen gömmer sig. ^^ Många katter är rädda för råttor..

Tack för bra svar alla! Om katterna är rädda för råttorna kan de snarare bli dem som inte trivs eller inte mår bra istället?

#12

till skillnad från råttor kan ju katterna faktis gå därifrån :)

Jag har mina råttor och andra smådjur i mitt sovrum som oftast är öppet, katterna har möjlighet att gå in dit. Men även möjligthet att inte vara nära råttorna, och även hundarna som är räddast (!) hAHA, Har möjlighet att inte alls vara nära råttorna om dom inte vill. Så länge du ger katterna möjligheten att inte behöva vara i samma rum om dom är rädda så är det ingen fara.

Såhär ser det ut hemma hos mig! Sven och Olaf är bästa vänner med min Heliga Birma Kitty! 😃 (ursäkta dålig mobilbild 😊 )

Jag har 5 katter, varav den yngsta är ca 1 år gammal och 110% bus mest hela dagarna. När hon först kom hem till oss var hon ca 5 månader gammal och var väldigt jobbig på råttburarna. Men tack vare min Spock, som vaktar buren som en hök, så har hon lärt sig (en punkterad tass och ett jack i örat senare) att det inte är så jäävla roligt att klättra på burarna… Jag litar fortfarande inte på henne när råttorna är ute och hon är fortfarande väldigt jobbig på bebisburar, men vuxna råttor låter hon bli och speciellt hanarna. De försöker hon inte ens gå nära när de är ute. Men de råttor jag har som är rädda för katter blir såklart mycket mer intressanta. De som inte springer när hon kommer nära, eller som kommer och hälsar på henne, kan hon t.o.m leka med ibland (under strikt bevakning, så det inte blir för hårdhänt).

De andra 4 katterna vet mycket väl att de inte får röra och en av dem är en superb barnvakt och vaktar t.o.m råttorna ifrån lillkatten.

Men jag låter dem inte springa fritt med katterna, mer än på soffan, utan hanarna får springa i sovrummet och honorna har ett rum som jag kan stänga till. Men jag har inga problem med att ha burarna obevakade iaf, och det är jag glad för!

Mina 2 gigantiska skogisar och råtter kommer bra överens. Det beror mycket på hur ens katter växt upp osv. Mina har bara varit ute på landet i koppel och har bara jagat insekter och mindre ödlor vilket gör att de inte har samma drift att jaga råttor, en ute katt kan ha en helt annan reaktion. Jag introducerade råtterna och katterna efter jag haft mina råttor i ca 2 veckor. Katterna fick då komma fram och lukta på buren samtidigt så jag höll koll. Jag fick göra det väldigt tydligt att katterna inte fick peta med tassen på buren eller råttorna. Jag gjorde så några veckor. Sedan så gick jag runt mycket med råttorna på axeln så katterna och råtterna kunde se varandra från samma höjd. De kommer bra överens nu och det enda som har hänt är att min katt stack in nosen i buren och blev lite riven på näsan men nu har han lärt sig att det är där råttan vill vara ifred och sitter bara och tittar på när råttorna äter. Mina råttor gillar vanligtvis inte att vara på golvet med katterna eftersom de blir lite rädda men så länge de är högre så går det bra att nosa på varandra. Den ena katten och den ena råttan är lite räddare för varandra och den andra katten och råttan är mer kompisar som hälsar på varandra då och då och kan vara tillsammans i sängen utan att bli rädda för varandra. Jag låter de aldrig vara med varandra utan uppsikt då de trotts allt är djur och har instinkter och kan reagera hur som helst. Men de acepterar varandra och hälsar då och då så det funkar bra. Men som sagt det beror mycket på råttorna och katternas uppväxt och deras personlighet. Dock skulle jag inte säga att ha katt hindrar en från att skaffa råtta.