Man kan kastrera råttor ja, i flesta fall ger det ett bra resultat.

Ska man kastrera ska man dock söka sig till en kunnig veterinär som använder gas och Inte spruta.

Som zakaraa säger.

Har själv kastrerat ett par gånger. (:

#1 Det låter väldigt bra. Tror du att kastrering är ett bra alternativ i mitt fall? Detta är mina första råttor.

Råttan ifråga har tidigare varit väldigt mysig även om hann länge har varit lite taskig mot sin bror, men nu har det eskalerat snabbt och jag är orolig för brodern.

#2 Har du enbart positiva erfarenheter eller finns det risker? Är det ett svårt ingrepp och vad kostar det?

Det kan hjälpa dig. Det är inte säkert men i flesta fall blir det bra.

Det finns alltid risker med ingrepp. Jag förlorade två hanar som skulle kastreras pga att veterinären gav för mycket insomning (spruta) och tydligen för lite uppvak.. därför säger ja gatt man alltid ska använda gas. 
För mig gick två kastreringar på ca tusenlappen, men det beror ju på vilken veterinär man går till osv osv

Attackera händer och fötter behöver inte ha ett dugg med någon dominans att göra, har ni provat med att fostra råttan? En 6 månaders hane kan vara ett tonårspucko, men ibland kan man korrigera det.
I vilka situationer händer det?

Kastrering är ett riskfyllt ingrepp, kostar mellan 800-3000 beroende på klinik. Och det finns inga garantier att det löser ert problem.

#5 Jag har beskrivit mitt problem i en annan tråd men jag vet inte hur jag ska länka till den :S.

Han har alltid varit snäll tidigare och det här började för drygt två veckor sedan. Han börjar utan någon direkt varning attackera med både klor och tänder. Om man puttar till honom och säger nej och visar att det inte är okej så är det som att han blir triggad och vill attackera ännu mer.

Vi har varit på semester och under den tiden har råttorna varit hos mina föräldrar och det var där det började. Han är fortfarande snäll att lyfta och hålla när han inte är mitt i ett "anfall".

#3. Jag personligen har bara positiva erfarenheter men jag har ju inte kastrerat så många gånger. De tre gånger jag har kastrerat så har jag gått till Ahlbergs i Stockholm och det har gått fullkomligt utan problem, har kostat 700-800 kr. Själva kastreringen är nog inget svårt ingrepp, det är mer att det alltid finns en viss risk med att söva – särskilt smådjur.

Alla tre gånger har det blivit förbättringar med dominansen efteråt men det är som hus-musen sagt ingen garanti att problemet försvinner och de var inga fullkomliga änglar även om saken blivit mycket bättre.

Jag har beskrivit mitt problem i tråden "Plötsligt personlighetsförändrad råtthanne"

Jag är verkligen tacksam för alla råd och tips jag kan få!

Här är tråden. :)

Skriver ett nytt inlägg efter som min uppdateringsfuktion verkar ha tackat för sig…

Har Valters dåliga beteende hållt i sig? Det fungerar ju inte att ni ska vara rädda för honom och eftersom har just kommit in i sin "problemålder" så skulle jag nog överväga kastrering.

Jag har kastrerat tre råttor pga "beteendestörningar" och fått mycket goda resultat på samtliga tre.

Vill även inflika att jag inte förespråkar operation på råttor i allmänhet då det är väldigt riskfyllt med narkos på såna små djur. Se till att hitta en veterinär som har vara att operera så små djur!

#9 Tack för hjälpen med länkningen :)

Jag hade ute båda råttorna ute igår på köksgolvet igår och då gick det faktiskt bra. Jag var visserligen på min vakt hela tiden (satt med blomsprutan i högsta hugg) men han visade ingen aggression mot mig. Jag tycker även at det har blivit lugnare i buren. Nu kan de faktiskt ligga och sova brevid varandra vilket de inte gjorde alls när de var hemma hos mina föräldrar.

Jag funderar på om det kan ha lugnat Valter lite att komma hem till alla bekanta lukter och normala rutiner. Jag hoppas verkligen att det håller i sig.

Blir det kastrering så ska jag kontakta några olika veterinärer som rekommenderats och fråga dem om erfarenhet av råttor, hur de söver mm.

Vad skönt att det blivit bättre! Givetvis kan det varit så att han blev stressad av miljöombytet, vissa råttor är väldigt känsliga för sådant.

Nu har jag precis haft ute råttorna igen och först var allt normalt. De fick plaska i en balja och fiska godis. (Båda hatar att bada så mutor är det som gäller)

Jag vet inte när något förändrades men så märkte jag att Valter rest ragg. Han såg ut som en boll och grävde med framtassarna på golvet, mot stolsbenen och mot allt han kom åt. Han gick sidledes och tryckte kroppen mot vad han kom åt. Hela tiden var han superraggig.

Han verkade så himla kaxig helt enkelt, jag kan inte beskriva det på något annat sätt.

Roland blev rädd och sprang iväg. Det hemska är att sen var han rädd för mig också. Jag tror inte att han förstår vad som händer. Jag tycker så synd om honom. Och om Valter också förstås…

Det känns verkligen som att det skulle kunna vara hormonöverskott men jag har inget att jämföra med…

Den resta raggen och att han gnider sig mot saken (även grävandet med framtassarna, ett sätt att sprida sin doft) är typiskt dominansbeteende. Kastrering kanske är något för honom ändå.

Ni som har kastrerat: Är det någon som har varit hos en veterinär i närheten av Örebro? Jag tänker mig helst inom 10 mils radie…

Jag vill bara inflika att du i värsta fall får vara beredd på att en kastration inte hjälper. Jag hade en hane en gång som blev dominant, jag kastrerade honom men han blev aldrig tillräckligt bra för att flytta tillbaka till flocken då dominansen fortfarande var kvar. Inte ens flickor kunde han bo med för han var dominant mot dem också.

Nu skrev jag inte detta för att verka negativ, för självklart kan en kastrering hjälpa. Jag menar bara att du måste vara beredd på att det kanske inte hjälper.

Har du två burar och så också? För efter kastreringen bör ju råttan vara själv till såren läkt iaf:)

Jag är beredd på att det kanske inte funkar, men något måste jag nog göra… Jag kommer att skaffa en ny bur inom en snar framtid så då kan han bo i den gamla.

Skulle det vara bättre dock om han fick bo i en mindre bur så han inte riskerar att ramla ner från någon hylla eller liknande? Hur länge kommer han behöva bo ensam?

Ja, en lite mindre bur att läka i är alltid bra. Och så får man vara noga med att städa den:) Råttor läker otroligt fort, så på 2 veckor borde han vara helt läkt. Dock får du tänka på att det kan ta ett par veckor till innan hormonerna försvunnit också.