R�ttor - Artiklar RSS

Utst�llning i Tierp 2010-03-27

Wed, 03 Mar 2010 19:28:47 GMT

D� g�r vi ett nytt f�rs�k! D� lokalen var dubbelbokad f�rra g�ngen och utst�llningen var tvungen att st�llas in s� tyckte vi att det f�rtj�nade en ny chans!

Roslagsr�ttan anordnar

R�ttutst�llning p� "M�beln" i Tierp 2010-03-27

�

L�rdagen den 27:e Mars�h�ller Svenska R�tts�llskapet utst�llning p� "M�beln" i Tierp. Under dagen h�lls inofficiella och officiella klasser i Pet, Standard och Agility. P� inofficiella evenemang kr�vs ej medlemskap i SRS eller att r�ttan �r registrerad s� det �r ett perfekt tillf�lle f�r dig som vill prova p� att st�lla ut eller t�vla i agility! Anm�lan sker p� plats, men r�ttan m�ste genomg� friskkontrollen p� morgonen f�r att f� delta! Fr�n den inofficiella petutst�llningen/agilityn kan inga meriter eller po�ng tillgodor�knas f�r titlar eller �rsb�staresultat men sj�lvklart kan r�ttan �nd� kamma hem rosetter!

Inofficiell Petklass: 30 kr/r�tta(anm�lan och betalning sker p� plats)
Inofficiell Standard: 30 kr/r�tta(anm�lan och betalning sker p� plats)
Inofficiella Agilityn: 30kr/r�tta(anm�lan och betalning sker p� plats)

Man anordnar �ven officiella Pet-, Standard- och Agilityklasser�d�r man har chans att tillgodor�kna meriter f�r titlar. F�rst bed�ms de inofficiella klasserna, d�refter den officiella petklassen.

Officiell Petklass: 35 kr/r�tta, (fr.om. den sj�tte r�ttan 20 kr, anm�lan och betalning sker senast 2010-03-14)
Officiell Standardklass: 35 kr/r�tta, (fr.om. den sj�tte r�ttan 20 kr, anm�lan och betalning sker senast 2010-03-14)
Officiell Agilityklass: 35 kr/r�tta, (fr.om. den sj�tte r�ttan 20 kr, anm�lan och betalning sker senast 2010-03-14)

Sista anm�lnings- och betalningsdatum f�r den officiella utst�llningen 2010-03-14

�

TIDER:��DOMARE:

Friskkontroll: 10.00 - 10.45��Standard: Gail Adam�
Bed�mning: 11.00��Agility: Johanna Ivarsson
��Pet Class:�Gail Adam och Johanna Ivarsson
������

Utst�llningansvarig, anm�lningar skickas till:

Mia Florentin
Gyllbyv�gen 8 C
748 42 �rbyhus
Tel: 070-4915762

Fr�gor?�Kontakta:

Sara �stlund
(Terato p� iFokus)
Tlfn: 076-8757528
saraostlund1986@hotmail.com

Buss eller T�g:

Kliv av vid Tierps j�rnv�gsstation. Ta g�ngtunneln under j�rnv�gen och h�ll sedan �t h�ger... D� kommer du fram direkt till M�belns entr�!

�

F�r utf�rligare v�gbeskrivning, se l�nk:
http://www.mobeln.se/index2.htm

F�r mer information om utst�llningen, bes�k:
www.rattsallskapet.se

�

GRATIS INTR�DE f�r alla m�nskliga bes�kare, med eller utan medlemskap i SRS!

�

The rat story. kap 2. sida 18.

Fri, 19 Feb 2010 15:17:05 GMT

Ny sida av Riffe.

K�nns (och syns lite) att jag stressat fram sidan, men men, det f�r duga;) Idag �r jag f�r ivrig. Tog ca 3� timmar (vanliga fall 5-6 timmar f�r en sida)

�

Klicka p� bilden f�r att f� den st�rre.

Kommentera g�rna:)

�

L�sa serien fr�n b�rjan?? Kolla in hemsidan.

www.TheRatStoryComic.weebly.com

The rat story. kap 2. sida 17.

Mon, 15 Feb 2010 17:52:44 GMT

V�ran lilla roan-r�tta �r h�r igen:)

N�r man vart ute i det vilda i ett par dagar utan mat kan det l�tt bli f�r mycket;)

Klicka p� sidan f�r att f� den st�rre.

�

Vill du l�sa serien fr�n b�rjan??? Kolla in Riffes hemsida.
http://theratstorycomic.weebly.com/

The rat story. kap 2. sida 16.

Sun, 07 Feb 2010 16:19:18 GMT

H�r var vi snabba i fingrarna, en till sida:)

Tryck p� sidan f�r att f� den st�rre.

L�nk till kap 1 och 2 sammlat: TRYCK

Nu finns ocks� en hemsida f�r serien, d�r kan du l�sa om karakt�rerna, l�sa serien osv.

http://theratstorycomic.weebly.com

The rat story. kap 2. sida 15.

Sat, 06 Feb 2010 20:03:27 GMT

Ny sida av the rat story:) (p.s l�gger till en l�nk till alla sidor, b�de kap 1 och 2 fr�n min blogg)

Klicka p� sidan f�r att f� den st�rre.

L�nk till kap 1 och 2 sammlat: TRYCK

Utst�llning i G�vle 2010-02-28

Tue, 19 Jan 2010 16:28:48 GMT

Roslagsr�ttan anordnar:

R�ttutst�llning p� "Kanalen" i G�vle 2010-02-28

(Studiefr�mjandets lokal "Kanalen" p� Nygatan 77, vid v�ndplatsen)

�

S�ndagen den 28:e Februari h�ller Svenska R�tts�llskapet utst�llning p� "Kanalen" i G�vle. Under dagen h�lls inofficiella och officiella klasser i Standard, Pet och Agility.

P� inofficiella evenemang kr�vs ej medlemskap i SRS eller att r�ttan �r registrerad s� det �r ett perfekt tillf�lle f�r dig som vill prova p� att st�lla ut eller t�vla i agility! Anm�lan till inofficiell klass sker p� plats, men r�ttan m�ste genomg� friskkontrollen p� morgonen f�r att f� delta! Fr�n den inofficiella utst�llningen/agilityn kan inga meriter eller po�ng tillgodor�knas f�r titlar eller �rsb�staresultat men sj�lvklart kan r�ttan �nd� kamma hem rosetter!

I de officiella klasserna har man chans att tillgodor�kna meriter f�r titlar. F�rst bed�ms de inofficiella klasserna, d�refter bed�ms de officiella klasserna.

Inofficiell Petklass: 30 kr/r�tta(anm�lan och betalning sker p� plats)
Inofficiell Standard: 30 kr/r�tta(anm�lan och betalning sker p� plats)
Inofficiell Agility: 30kr/r�tta(anm�lan och betalning sker p� plats)

Officiell Petklass: 35 kr/r�tta, (fr.om. den sj�tte r�ttan 20 kr, anm�lan och betalning�sker�senast�2010-02-19)
Officiell Standard: 35 kr/r�tta, (fr.om. den sj�tte r�ttan 20 kr, anm�lan och betalning�sker�senast�2010-02-19)
Officiell Agility: 35 kr/r�tta, (fr.om. den sj�tte r�ttan 20 kr, anm�lan och betalning�sker�senast�2010-02-19)

�

Sista anm�lnings- och betalningsdatum
f�r alla officiella klasser 2010-02-19
�

TIDER:��

Friskkontroll: 08.30-09.30��
Bed�mning Inofficiella klasser: 10.00-��
Bed�mning Officiell: B�rjar�efter den inofficiella�

DOMARE:

Pet Class: Tiina Holmsted
Standard: Gail Adam
Agility: Johanna Ivarsson

�

Utst�llningansvarig:��

Sara �stlund, tfn: 076-8757528��
Mia Florentin, tfn: 070-4915762��
��
�
Anm�lningar skickas till:

Louise Sj�gren��
Norra Fiskargatan 1E��
80310 G�vle

OBSERVERA

Alla r�ttor som tas med in i lokalen under dagen m�ste genomg� Friskkontrollen!

F�r mer information om utst�llningen, bes�k:
www.rattsallskapet.se

�

GRATIS INTR�DE f�r alla bes�kare, med eller utan medlemskap i SRS!�

Vinnare �rets R�tta 2009

Wed, 13 Jan 2010 17:44:28 GMT

Stort grattis till vinnaren av �rets R�tta!

Mia (Sockerr�ttan) med hennes fina Trollet

P� andra plats kom KickanW med sin fina Eo

�

The rat story. kap 2. sida 14.

Wed, 30 Dec 2009 13:30:26 GMT

Gott nytt �r:)

Klicka p� sidan f�r att f� den st�rre.

Du kan ocks� l�sa serien p� min DeviantArt.com (Obs: dock p� engelska)

Kapitel 1.
Kapitel 2.

The rat story. kap 2. sida 13.

Mon, 21 Dec 2009 18:35:22 GMT

Lagom till jul och allt, h�r kommer en sida av Riffe samt en julh�lsning:)

F�rst och fr�mst vill jag be om urs�kt f�r den totalt v�rdel�sa uppdateringen av sidor, men dem senaste m�naderna har vart helvettet p� jorden f�r mig och jag valde helt enkelt att l�gga Riffe �t sidan ett tag. Nu �r jag ledig i 1 m�nad och jag hoppas �tminst�den jag kan g�ra ett par sidor (Har skisserna klara fram till sida 18) och att mitt liv ordnat sig s� bra att jag orkar ha Riffe som projekt.

Men nog med tr�kigheter:) Nu vill jag och Riffe s�ga God jul och god forts�ttning^^

P.s Som ni m�rker har jag b�rjat teckna bakgrunderna annorlunda, detta �r ursprungligen det tecknars�tt jag brukar g�ra, som yngre och s�, jag tycker det blir b�ttre, vad tycker ni?

Klicka p� sidan f�r att f� den st�rre.

�

Vinnare December

Wed, 16 Dec 2009 18:35:27 GMT

Och den sista vinnaren f�r �ret �r....

Zickan och hennes vackra Karamel!

Grattis!

Vitaminer

Tue, 01 Dec 2009 21:45:12 GMT

Har du koll p� vad alla vitaminer egentligen inneh�ller?. Vet du vad du matar till ditt djur?. �r du s�ker p� att den f�r i sig allt? Varf�r �r den h�ngig, tjurig eller seg p� att l�ka? OBS! T�nk p� att inte �verdosera av n�gon form. �verdosering kan ist�llet g�ra mer skada �n nytta. T�nk lagom ;-)

Vitamin A - Retinol (Betakaroten)
*�r bra f�r:
- F�rb�ttrad fertilitet
- �kad motst�ndskraft
- Skydd f�r hud och slemhinnor
- F�rb�ttrar syn
- Tillv�xt av kropp och skelett
- Cellernas �mnesoms�ttning
*Bieffekter om det saknas:
- Det stimulerar normal tillv�xt och underst�djer l�kning av skador p� ben, hud och slemhinnor.
- Nattblindhet och nedsatt immunf�rsvar .
*Finns bland annat i (gr�nsaker och frukter)
- �ggula
- Babymat best�ende av s�tpotatis, morot eller pumpa
- Frukter:� persika, nektarin, aprikos, cantaloupmelon, papaya - Gr�na gr�nsaker - senaps�rt, gr�nk�l, k�lrotsblast, spenat, broccoli, maskrosblad, vattenkrasse, betblast, mangold, persilja, gr�n paprika, chilipeppar
- R�dgula gr�nsaker:� s�tpotatis, morot, sommarsquash, pumpa, chilipeppar, r�d paprika
* �vrigt: Vid blanda eget foder ska detta utg�ra 30%
OBS! A- vitaminer f�rst�res l�tt om b�rande animalievaror stekes p� h�g v�rme.

Vitamin B1 - Tiamin
*�r bra f�r:
- Nervfunktioner
- Skydd f�r hud och slemhinnor
* Bieffekter om det saknas:
- Tr�tthet
- Nedsatt aptit
*Finns bland annat i:
-� Fullkornsprodukter
- N�tter
- �rtor
- Ris
- B�nor

Vitamin B2 - Riboflavin
*�r bra f�r:
- F�rb�ttra fertilitet
- F�rb�ttra synen
- Fettf�rbr�nning
- Bildning av aminsyror
* Bieffekter om det saknas:
- Aptitl�shet
- Ljusk�nslighet
* Finns bland annat i:
- Baljv�xter
- �gg

Vitamin B6 - Pyridoxin
* �r bra f�r:
- Cellernas �mnesoms�ttning
- Bildning av aminsyror
*Bieffekter om de saknas:
- Matsm�lltningsproblem
- Allm�n svaghet och aptitl�shet
* Finns bland annat i:
- Grovt br�d
- �gg
- Gr�nsaker

Vitamin B12 - Kobalamin
* �r bra f�r:
- Nervfunktionerna
- Bildning av aminsyror
- Bildning av r�da blodkroppar
* Bieffekter om det saknas:
- Tr�tthet
- Retlighet
- Blodbirst
* Finns bland annat i:
- Endast animalisk f�da. Typ �gg.

Vitamin C - Askorbinsyra
* �r bra f�r:
- Tillv�xt av kropp och skelett
- Motverkar muskeldegeneration
- �kar motst�ndskraften
- Medverkar vid upptag av j�rn
* Bieffekter om det saknas:
- D�lig s�rl�kning
- Tr�tthet
* Finns bland annat i:
- B�r
- Citrus
- Vitk�l

�

Vitamin D - Kalciferol (vitaminen som det oftast �r brist p�)
* �r bra f�r:
- Oms�ttning av kalcium och fosfor
- Tillv�xt av kropp och skelett
* Bieffekter om det saknas:
- Benmjukhet/bensk�rhet
* Finns bland annat i:
- �ggula
- Solljus (inte filtrerat genom glasrutan)

Vitmanin E Alfa - Tokoferol
* �r bra f�r:
- F�rebygger muskeldegeneration.
- Fungerar som en antioxidant.
- Cellernas �mnesoms�ttning.
- F�rb�ttrar fertiliteten.
- �kar motst�ndskraften.
- Oms�ttning av kalcium och fosfor.
* Bieffekter om det saknas:
- F�rs�mrad fruktsamhet.
* Finns bland annat i:
- Vetegroddar
- �gg
- B�nor
- Jordn�tter
- �rtor

Selen
* �r bra f�r
- Skydd mot tungmetaller.
- Cellernas skydd mot fria radikaler.
- God funktion f�r vissa vita blodkroppar i kroppens imunf�rsvar.
* Bieffekter om det saknar
- F�rebygger muskelf�rtvining
* Finns bland annat i
- �gg
- R�gmj�l
- Vetemj�l

Kalcium
* �r bra f�r
- Musklerna och nervernas funktion
- Benv�vnaden.
- Blodets koagulering
* Bieffekter om det saknas
- Brist kan ge bensk�rhet.
* Finns bland annat i
- �ggskal
- Gr�nk�l
- Broccoli

Niacin - Vattenl�slig
* �r bra f�r.
- Cellernas �mnesoms�ttning
* Bieffekter om det saknas
- Retlighet
- Nedsatt aptit
- S�mnl�shet
* Finns bland annat i
- Potatis
- Gr�na �rtor

Folsyra - Vattenl�slig
* �r bra f�r
- P�verkar nybildningen av celler
- M�rks tidigast hos snabbv�xande celler som r�da och vita blodkroppar
* Bieffekter om det saknas
- Kan leda till en speciell form av blodbist.
* Finns bland annat i
- Spenat
- �gg
- Broccoli
- Brysselk�l

Biotin
* �r bra f�r
- Tillv�xt av kropp och skelett
- Cellernas �mnesoms�ttning
- Fungerar som en antioxidant
* Bieffekt om det saknas
* Finns bland annat i

J�rn
* �r bra f�r
- Transport av syre fr�n lungor genom blodomloppet till kroppens alla v�vnader
* Bieffekter om det saknas
- Tr�tthet
- Kraftl�shet
* Finns bland annat i
- Baljv�xter
- Br�d
* �vrigt
- J�rn tas upp b�ttre av kroppen tillsammans med C- vitamin

Zink
* �r bra f�r
- Viktigt vid tillv�xt.
* Bieffekter om det saknas.
- F�rs�mrad s�rl�kning
- Nedsatt infketionsf�rsvar
* Finns bland annat i
- Grovt br�d

OBS. Denna artikel kommer uppdateras s� fort jag hittar mer info.

Skriven av: Zickan, sajtv�rd p� Exotiska djur

M�nadens R�tta November

Mon, 09 Nov 2009 21:21:33 GMT

Denna m�nad blev vinnaren...

KickanW och hennes spjuver Eo

Kontakta Sockerr�ttan med dina kontaktuppgifter s� kommer en vinst p� posten

Att busa med r�ttor

Tue, 03 Nov 2009 21:28:27 GMT

R�ttor, s�rskilt bebisar har massvis med bus i kroppen och om du k�nner dina r�ttor v�l kan du vara med och busa med dem. Det �r b�de utvecklande och roligt!

Ett�uppskattat s�tt att busa med r�ttorna��r att dra med nageln i t.ex. s�ngen s� att r�ttan f�r springa efter. Man m�ste vara snabb, annars �r det ingen utmaning. Min sambo gillar att g�ra det med r�ttorna och d�rf�r ser de honom som en liten lekgubbe och blir aldeles utom sig av bus varje g�ng han kommer in�till dem. Man ska dock vara beredd p� att r�ttan g�rna nafsas n�r den v�l f�r tag i dig. Vissa r�ttor �r mer h�rdh�nta �n andra och �r man os�ker med r�ttor kan man tycka att det �r lite obehagligt.�Jag hade en v�ldigt stor hona som var extremt h�rdh�nt och ibland t.om. bet rivh�l i mina fingrar s� jag ville inte att min sambo skulle leka med henne. Det �r som kattungar som rivs n�r de blir f�r uppspelta vid�lek.

M�nga r�ttor gillar ocks� att jaga och busa med�s�na d�r kattvippor. D� g�r ocks� fingrarna s�kra! ;) Det �r roligt att se hur rovdjuret i r�ttan v�xer fram!

Ett annat s�tt att busa p�, om fr�mst passar f�r bebisar,��r att f�rsiktigt m�ta r�ttan framifr�n genom att s�tta din hand p� dess huvud eller hela kroppen. Det var faktiskt Nicciz som visade mig det f�rsta g�ngen. Ofta blir de d� aldeles busiga i hela kroppen och springer iv�g f�r att sedan hoppa tillbaka och sm�nafsa och latja med dina h�nder tills du g�r om samma sak igen. Det �r ju ett s�tt att utmana r�ttan s� det �r inget man ska g�ra med r�ttor man inte k�nner eller med�dominanta r�ttor. Alla r�ttor uppskattar som sagt inte den h�r typen av lek.

D�remot kan det vara bra att leka och busa med sina r�ttor fr�n att de �r sm� f�r att de inte i framtiden ska ta gruff och b�k i buren p� lika stort allvar. De �r d� tr�nade och vana vid att liknande utmaningar �r lekfulla och l�ttsamma. Det �r faktiskt ocks� ett s�tt f�r r�ttan att tr�na sig i rangspr�k.

Rumsrena r�ttor

Tue, 03 Nov 2009 18:15:13 GMT

Kan r�ttor bli rumsrena? JA! Det �r superl�tt att toatr�na sina r�ttor. G�r man det slipper man ocks� bajskorvar n�r de �r ute och leker.

Fixa en l�da,�minst 20x20�cm�som du s�tter i ett h�rn av buren. G�rna d�r de ofta bajsar och/eller kissar. Fyll med annat material �n i resten av buren, .t.ex toal�ttpellets eller kattsand. Plocka i alla bajskorvar i l�dan. Forts�tt att g�ra det varje g�ng du ser en bajskorv utanf�r l�dan. Ser du att r�ttorna s�tter sig n�gonstans f�r att kissa eller bajsa s� s�tt dem direkt p� l�dan.

Har du r�ttorna utanf�r buren �r det samma princip. Se till att du alltid har med dig en l�da och s�tt dem d�r det f�rsta du g�r n�r du tar ut dem s� att de vet vart l�dan finns. Bebisar �r s�mre p� att h�lla t�tt �n vuxna men de l�r sig s� sm�ningom. Det g�r att toatr�na b�de vuxna r�ttor och bebisar. De kan bli upp till 100% rumsrena till slut och hoppa tillbaka till buren direkt n�r det ska bajas och kissas. Revirmarkerandet f�r du dock aldrig bort. Det �r sm�, sm� luktfria droppar som de l�mnar h�r och d�r f�r att markera sitt revir.

Mina egna r�ttor �r 100% rumsrena. Ett tag bajsade de i s�ngen och i soffan och jag listade ut att det berodde p� att de haft b�de tyg och toapellets i sin transportbur och missuppfattade det hela. Jag l�ste det genom att st�lla en toal�da i soffan och s�ngen n�r de var ute och lade alla pluppar d�r p� en g�ng.

Det �r ocks� viktigt att inte sl�ppa en inte toatr�nad r�tta vind f�r v�g utan du m�ste vara med s� att du ser om r�ttan s�tter sig ner och t�nker bajsa och hinner lyfta �ver den i toal�dan innan olyckan sker. Det kr�ver allts� lite extra mycket upp�rksamhet och tid av dig innan de har blivit rumsrena. R�ttor �r v�ldigt l�raktiga djur och ganska snabbt s�g jag att korvarna i soffan f�rsvann.

Nerv�sa, otama r�ttor tenderar att bajsa och kissa mer utanf�r buren. �ven trygga r�ttor som inte toa-tr�nats bajsar var de vill f�rst�s! Men de flesta r�ttor kan utan problem bli helt rumsrena, f�rutom att de f�rst�s markerar p� h�nder och andra prylar. Det �r ett beteende man aldrig f�r bort! Men markering handlar om n�gra f� droppar. Med tiden l�r man sig att undvika att f� droppar p� h�nder och saker som mobiltelefoner och fj�rrkontrollen till teven. Ett hett tips �r att de g�rna markerar p� saker som man h�ller i mycket med h�nderna. M�nniskans handsvett liknar p� m�nga s�tt r�ttornas urin�mnen och de vill d�rf�r �vermarkera den doften med sin egna. Ha f�r vana att l�gga undan dessa saker fr�n r�ttorna eller �tminstone l�gga dem upp- och ner s� att det inte kommer in under knappsatsen. Men detta markerade f�r man som sagt aldrig bort eftersom det �r r�ttans s�tt att kommunicera och visa att de finns. Det �r en sak med r�ttorna man helt enkelt f�r leva med.

Kissar de d�remot "p�lar" s� m�ste du genast flytta dem till toal�dan f�r det �r inte okej. Gamlingar har sv�rare att h�lla t�tt s� kom ih�g att ta med dig en l�da om ni gosar i soffan. Bebisar brukar det ocks� ta ett tag innan man f�tt ordning p� kissandet och bajsandet med, precis som med valpar! :)

Otama r�ttor

Tue, 03 Nov 2009 18:06:48 GMT

Otama djur �r aldrig roligt. Man tr�ttnar l�tt. Och man kanske vill omplacera dem f�r att slippa problemet.

F�rst och fr�mst innan du best�mmer dig f�r hur du vill g�ra: Sl�pp�det d�liga�samvetet. Det hj�lper ingen.

Om du vill ha kvar dina otama r�ttor�och f� dem tama�s� �r det jobba, jobba och umg�s med dem som g�ller. R�ttor �r ganska l�tta att jobba med tycker jag. Ger man det tid brukar de till slut vilja ha kontakt. Men inte alla, s�klart.. De kanske inte blir perfekta men �nd� okej, om du f�rst�r vad jag menar.

Omplacerar du dem s� f�r du f�rs�ka leta efter en erfaren �gare eller t.ex. en p�l�st�familj med barn eller n�got som kommer att pyssla med dem mycket. Men samtidigt kanske de inte alls�blir b�ttre.�Det �r s� med vissa djur. De �r kanske inte s� v�l l�mpade som husdjur, helt enkelt.

..Eller s� har du dem kvar och accepterar dem som de �r. Du kanske inte beh�ver h�lla p� s� mycket med dem utan ist�llet leta p� tama och s�llskapliga r�ttor du har som tycker om att umg�s med dig.

Huvudsaken �r att alla r�ttorna f�r g� ut och r�ra p� sig, aktivering, bra mat och i �vrigt en god milj� och m�r bra i sig sj�lva. R�ttan beh�ver fr�mst sn�lla burkamrater och n�got roligt att g�ra.

Helst av allt �nskar man ju att s�na tamr�ttor inte beh�vde finnas. Det borde vara s� att alla tamr�ttor �lskade att umg�s med m�nniskor. Men s� l�nge det finns okontrollerad avel som inte inriktar sig p� temperament s� kommer de forts�tta att finnas. Det �r d�rf�r man inte ska st�dja s�n avel genom att k�pa s�na djur utan v�nda sig till en temperamentsuppf�dare som tar r�ttans kvalitet som s�llskapsdjur p� allvar!

Sen g�ller det att kunna l�sa sina djur. M�r de d�ligt? �r de st�ndigt j�ttej�ttestressade av att ha dig i sin n�rhet eller m�r de okej mellan varven trots att de �r lite r�dda? Har de stereotypa beteenden? Eller funkar de helt okej p� alla andra s�tt och vis men helt enkelt inte vill ha kontakt med dig? Du m�ste f�rs�ka t�nka utanf�r dig sj�lv och ist�llet se vad de beh�ver. De �r r�ttor, inte m�nniskor och har i grunden andra behov �n att umg�s med m�nniskor. Om de inte �r superstressiga s� g�r det att ge dem ett givande liv utan en �msesidig, djup kontakt med dig. Se dem som djurparksdjur. Men �ven djurparksdjur beh�ver stimulering och aktivering, som sagt. Kanske till och med mer stimulering �n dina andra, s�llskapliga r�ttor. Anv�nd fantasin! Vad kan du ge din otama r�tta f�r att den ska�kunna leva�ett givande liv?

R�ttor som�d�remot �r j�ttej�ttestressiga, har stereotypa beteenden�och i allm�nhet�m�r mycket�d�ligt tycker jag faktiskt b�r f� somna in. Ett s�nt djur �r inte anpassat f�r att�leva�i f�ngenskap. Men det �r vad jag tycker och alla h�ller inte med mig..

Att t�mja r�ttor

Tue, 03 Nov 2009 18:01:37 GMT

R�ttor �r f�r det mesta kontakts�kande, m�nnisko�lskande och nyfikna till naturen. Men alla r�ttor �r givetvis inte det. Hur t�mjer man egentligen en r�tta?

Oftast tycker jag r�ttor verkar vara fartiga och nyfikna till naturen. De flesta r�ttor hoppar omkring och springer runt i l�genheten p� eget bev�g och m�ter sin �gare glatt n�r�man kommer in i rummet och kl�ttrar upp f�r ens byxben! :)

Men alla r�ttor �r inte lika s�kra av sig. Specellt r�ttbebisar kan vara lite oroliga f�r att v�ga springa p� �ppna golv. Gamla r�ttor h�ller sig oftare till sin bur och hanar tenderar ocks� att vara mer soffpotatisar �n honorna som g�rna springer runt och uppt�cker allt! Sen beroende p� var de kommer ifr�n kan de f�rst�s vara olika mycket�uppt�ckarsugna.�

TR�NA DEM ATT G� P� GOLVET:

S�tt dig utanf�r buren och v�nta p� att de ska hoppa upp i ditt kn�. Ha lite gott med dig som de kan f� och klappa dem samtidigt. G�r det h�r flera g�nger. Du beh�ver inte alltid ge godis. N�r de v�l sammanknippat dig med n�got bra s� forts�tter de g�rna. Sen n�r det h�r g�r snabbt och smidigt kan du prova med att s�tta dig en bit ifr�n buren(Tv� decimeter eller n�t), l�gga en filt p� golvet mellan och locka p� dem. De brukar vara r�dda f�r sj�lva golvet! Sen �kar du avst�ndet lite i taget tills du till slut kan ta bort filten.

Sen �r det bara att sitta och vara med!

D�mpad belysning och typ radion p� p� r�tt l�g volym tycker jag ocks� funkar bra f�r os�kra djur. �r det mycket starka och hastiga ljud kan de bli nerv�sa men �r det kn�pp tyst kan de ocks� bli nerv�sa! T�nk ocks�p� att varma, torra h�nder �r trevligare att hanteras av �n kalla eller�svettiga! :P Och tag�g�rna med en toal�da eller transportl�da som�r�ttan kan g�ra sina behov i om�den��r lite nerv�s.

�

ANDRA KNEP:

Att g� omkring med r�ttorna p� axeln och visa dem runt tycker jag ocks� �r j�ttebra. Visa dem f�nsterbr�dan, soffan, k�ksbordet osv. och vill de s� kan de f� springa ut och uppt�cka ytterligare. Var hela tiden med som en trygghet. Kanske kan de l�ra sig att v�ga uppt�cka om du hj�lper till lite. Det funkar kanske inte med alla r�ttor men v�l v�rt en chans!��

Hur du �n g�r s� jaga dem inte! D�rf�r b�r man�vara n�gonstans d�r de kan f� g� fritt som de vill utan sladdar och h�lor d�r du inte vill ha dem.

Alla r�ttor kanske inte kan�bli helt avslappnade. Men kanske finns det lite mindre l�skiga aktiviteter som de kan uppskatta att g�ra? Springa runt under t�cket i din s�ng tillsammans med dig, kanske? Labyrinter med godisar g�mda i kan ocks� vara lite mysigt f�r en mer os�ker r�tta. Att g� omkring med dem i tr�jan kan ocks� vara en god id�! Man f�r anpassa tr�ningen till r�ttans personlighet.

�

B�de milj� och genetik spelar in h�r. En trygg�uppv�xt med trygga r�ttf�r�ldrar och m�nniskor�ger enkelt sagt trygga r�ttbebisar. R�ttor med s�mre gener och d�lig uppv�xt ger os�kra r�ttor.

HANTERING:

Alla r�ttor m�ste kunna hanteras. Vissa r�ttor piper n�r man ska lyfta dem. Om s� sker s� lyft r�ttan �nd� men f�rsiktigt och s�tt ner den igen. Pipet ska inte betyda att du inte lyfter den. Undvik i framtiden att lyfta r�ttan en massa i on�dan utan tr�na ist�llet sakta. Stryk den p� ryggen varje g�ng den hoppar f�rbi dig. Till slut kanske du f�r h�lla om r�ttans mage utan problem. Lyft den sen n�r du k�nner att det �r okej. Lite, lite i taget.

�

H�NG:

Riktigt avslappnade r�ttor har n�got som kallas h�ng. De h�nger i din hand helt lel�st med bakbenen indragna och �r i alla h�gsta grad en genetisk egenskap. Milj� och r�tt �gare kan f�rst�s ocks� p�verka hur avslappnat en r�tta h�nger. Mina h�nger b�ttre hos mig �n hos andra som de inte litar p�.

F�r att de ska h�nga fint b�r du h�lla ganska h�gt upp p� kroppen, precis under armarna. Jag tycker inte att man ska "h�nga" gamla skrupliga r�ttor eftersom deras kroppar �r mer k�nsliga och jag tycker inte man ska f�rs�ka sig p� att h�nga en stor maffig hane i bara en hand. Ta ist�llet tv� h�nder i ett stabilt grepp. Jag lyfter inte omkring mina r�ttor p� det h�r s�ttet utan d� l�ter jag dem vara i min famn. Det h�r �r endast ett s�tt att visa hur avslappnad r�ttan �r! Lite prestige �r det �ver detta ocks�. Men att kunna l�sa av att en r�tta �r avslappnad �r f�rst�s mycket mer komplext �n ett perfekt h�ng!

Om din r�tta h�nger i din hand, men inte �r helt avslappnad i benen, dvs spretar med dem, kan du fusktr�na dem lite genom att h�lla f�r deras ansikte med andra handen. Avslappnade r�ttor drar d� in bakbenen.

�

En r�tta som inte s� g�rna vill h�nga avslappnat kan du ocks� tr�na genom att inte sl�ppa den f�rr�n den lugnar ner sig. H�ll d� en hand under deras armar och den andra p� deras rygg s� att de halvligger i din hand och f�r st�d. D� brukar de bli mer avslappnade. N�r de v�l slappnat av sl�pper du dem!

Men tvinga inte r�ttan. Det leder bara till stress. Alla r�ttor har olika personligheter och�stresstr�skel och att st�ndigt tvinga en nerv�s�r�tta till liknande hantering �r inte alls sn�llt. Det finns roligare saker man kan g�ra med sina r�ttor �n att h�nga omkring med dem! ;) Det handlar om respekt f�r din r�tta.

KELA MED R�TTORNA:

Alla r�ttor �r inte keliga, i synnerhet inte bebisar och unga honor!

Honorna brukar inte lugna ner sig f�rr�n efter �ret. Det betyder inte att de inte uppskattar �mhet. Ge dina honor en�klapp varje g�ng de hoppar upp i ditt kn� eller s�ker kontakt.�Jag �r �vertygad om att de�m�r de bra av det! N�r de ligger och sover i boet�kan de ocks� uppskatta att bli klappade. Stryk dem med ett finger�fr�n nacken och ner mot sidan av ryggen. Det brukar de flesta r�ttor tycka om.�Hanar blir oftast keliga mycket tidigare. Riktigt sm� bebisar brukar vara j�ttekeliga men efter 6 veckors �lder��r det bara fart och fl�kt�som g�ller! :)�
�

Att bygga en egen r�ttbur

Fri, 02 Oct 2009 21:01:05 GMT

N�r man ska bygga en egen r�ttbur finns det en del saker man kan beh�va t�nka p�.

Det viktigaste och f�rsta som folk kommer att s�ga n�r du fr�gar hur man bygger en r�ttbur �r att lacka, lacka och �ter lacka den. Och de har r�tt. Men det finns fler saker man b�r t�nka p�.

F�rdigt sk�p eller bygga sj�lv?

N�r jag gjorde mitt senaste hemmabygge k�pte jag laminerade hyllplan p� en j�rnvaruhandel och s�gade ur mina bitar av. Men jag m�rkte att det var mycket sv�rare �n man trodde att s�ga rakt och f� bitarna att passa i varann s� p� m�nga st�llen blev det snett, hur noga jag �n var.

Det �r inte heller s�enkelt att�g�ra d�rrar. Att f� till en snygg ram och hitta bra g�ngj�rn �r skitsv�rt. S� jag k�pte mina d�rrar p� fyndavdelningen p� Ikea och planerade min bur utifr�n dem. Jag slog helt enkelt ut glaset i d�rrarna och satte p� n�t. N�tet k�pte jag p� Granng�rden, en rulle galvaniserat n�t med s� sm� maskor som m�jligt. Inte st�rre �n 1 cm i alla fall.

Men jag tror det enklaste �r att�k�pa en begagnad m�bel som redan har d�rrar med t.ex genomskinlig plast i. D� kan man enkelt sl� ur plasten och s�tta f�r n�t. Ikeas�PAX garderober�med Aneboda d�rrar �r ett bra exempel p� stomme f�r r�ttbur. Brukar g� att hitta billigt p� blocket.

�

M�tt

Fundera ut vad du ska ha f�r m�tt noga om du bygger sj�lv. T.ex. kan det ju vara betydande f�r var du ska ha f�r bottenmaterial eller bottenl�dor.

N�t

Anv�nd galvaniserat�n�t med s� sm� maskor som m�jligt.� Helst runt 1 cm.�N�t som ej �r galvaniserat kan r�tt�nder gnaga s�nder! P� Granng�rden finns en rulle med sm�maskatgalvaniserat n�t att k�pa f�r runt hundringen.

Vissa anv�nder sig �ven av riktigt galler men det kan vara sv�rare att f� tag p�, kostar ofta en hel del�och finns ju inte alltid i s� bra storlekar. Har man bra verktyg kan man t.ex. klippa s�nder en gammal sliten bur och anv�nda det gallret, eller s� k�per man t.ex. tr�dhyllplan avsedda till garderober p� n�gon j�rnhandel. Men kolla galleravst�ndet s� att det inte �r f�r stort!

Hyllplan

Jag planerade s� att varje hyllplan skulle vara gjorda s� att en vanlig tidning fick plats perfekt eftersom jag g�rna anv�nder tidningar. G�r man bur av en garderob s� kan man bara anv�nda hyllplanen som medf�ljer och s�ga h�l p� dem s� har man perfekta hyllplan.

Efterhand kom jag dessutom p� att jag ville sy egna underl�gg att ha p� hyllplanen. K�pte ett quilttyg p� en tygbutik som man anv�nder f�r att sy grytunderl�gg och gjorde underlag som passade perfekt p� hyllplanen. Klippte bara ut dem och sicksackade kanterna. Det blev snyggt och l�tt att byta d� jag gjorde tv� upps�ttningar. Ett hett tips �r dock att tv�tta quilttyget i 60 grader innan du s�tter dig och klipper och syr. Det krymper n�mligen r�tt mycket i tv�tten. :/

N�got jag i alla fall starkt avr�der ifr�n �r att ha hyllplan av glas. Kisset rinner ner och l�gger sig som droppar p� undersidan av glasskivorna. N�, b�ttre d� att g�ra hyllplan av tr� och spackla ordentligt i kanterna och lacka, lacka, lacka.

Bottenl�dor

Kolla Ikea. De har m�nga fina bottenl�dor man kan anv�nda, t.ex. som �r anpassade till deras PAX system. Nu f�rst�r ni kanske hur smart det �r att g�ra bur av en f�rdig stomme?

�

Det h�r med att lacka, hur var det nu?

Jo, visst �r det viktigt att lacka. M�NGA g�nger. Menom du missar att spackla s� spelar det ingen roll hur m�nga g�nger du lackar. Missar du att spackla h�rnorna s� glider det ner kiss d�r �nd� och b�rjar att lukta.

Spackel

Efter att jag hade s�gat ut hyllplanen och skruvat fast allting och k�nde mig n�jd satte jag ig�ng. Jag k�pte ett v�trumsspackel(men snickerispackel fungerar nog lika bra)�och drog p� med finget i h�rnorna och alla kanter d�r kiss kan rinna mellan. Det ska vara sl�tt �verallt!

Grundf�rg

F�r att lacken ska f�sta bra i det material du har valt s� rekommenderar jag att du f�rst grundm�lar hela buren. F�rslagsvis k�per du en grundf�rg i samma m�rke som lacken.

LACK

Ja, nu till the big thing. Det som tar tid. Lacka med golvlack, b�tlack eller vattenbasserad lackf�rg. Det fungerar s�klart j�ttebra med olje/l�sningsmedelsbaserade lacker ocks� men jag tycker det �r on�digt att beh�va h�lla p� med lacknafta. Den vattenbaserade lacken fungerade precis lika bra och �r milj�v�nligare och l�ttare att tv�tta bort fr�n penslarna. Jag tycker det �r b�ttre att anv�nda en lackf�rg �n en genomskinlig lack eftersom jag vill m�la �ver det fula spacklet. Vit anv�nde jag. Dock ska man veta att vit lackf�rg gulnar n�got s� det kan vara bra att �verv�ga en annan f�rg om du v�ljer en f�rgad lack.

Anv�nd BLANK lackf�rg. Lacka m�nga g�nger. Jag rekommenderar Alpina Lackf�rg V fr�n byggmax. Den �r billig och bra. Andra bra och billiga m�rken �r t.ex Landora som brukar finnas p� t.ex. Ica Maxi. Coop brukar ha Beckers lackf�rger.

ANNAT BRA ATT T�NKA P�

R�ttor gnager ju, som vi alla vet. Man kan ha aluminiumlister p� kluriga st�llen s� att de inte gnager just d�r. Det kan man k�pa p� rulle p� t.ex. �oB som man enkelt skruvar fast. Bara att lacka �ver sen med lackf�rgen s� syns dom inte.

Planera redan fr�n b�rjan var h�ngmattor, stegar och andra saker ska sitta och s�tt upp krokar. F�r s�kerhets skull kan du s�tta upp n�gra extra krokar h�r och var om du beh�ver s�tta upp nya h�ngmattor eller flytta runt. Det �r alltid drygt att st�lla sig och skruva n�r man har k�pt hem nya saker till buren.

Dessutom kan du beh�va �verv�ga att ha toal�dor p� flera h�jder i buren s� k�p s�na d�r h�rntoal�dor och s�tt krokar d�r de ska sitta.

Hur l�nge h�ller ett hemmabygge?

Jadu, jag tror det h�ller hur l�nge som helst om man g�r det r�tt. Man kan reng�ra med virkon(bakteried�dande �mne)�emellan�t f�r att ta d�d p� bakterier. Jag har haft mitt sk�p i�tv� �r�utan att ha beh�vt det och helt�utan problem och lukt. Det g�ller att planera. Men det �r inte s� himla billigt som man kan tro med hemmabyggen.

Mitt hemmabygge�har jag�byggt fr�n grunden�sj�lv och den �r konstruerad utifr�n Ikeas Best� system s� alla tillbeh�r till den serien passar till min bur! Skulle gissa p� att min bur kostade runt 2000 kronor att bygga. S� det blev inte s� billigt som jag hade t�nkt. Det som drog iv�g var kostnader f�r f�rg. Det gick �t mycket mer f�rg �n jag hade trott.

Mitt hemmabygge, p� bilden�n�stan f�rdigbyggt!�

Bottenstr�er

Fri, 02 Oct 2009 16:41:44 GMT

Vilka bottenstr�er �r l�mpliga i buren?

KUTTERSP�N�- Nej
Vanligt kuttersp�n fr�n t.ex. Ica eller djuraff�ren �r gjort p� barrtr�d vilket inneh�ller det cancerogena �mnet terpentin. Det�kan allts� vara�en bidragande faktor till tidig utveckling av tum�rer hos r�ttor s� d�rf�r undviker man det. Det finns ocks� misstankar om att terpentinet retar r�ttornas k�nsliga lungor. Det �r v�ldigt dammigt s� �ven dammet retar r�ttornas nos och �gon.�Som�att bo i tr�sl�jdslokalen�hela dagen, i resten av�sitt liv! S� d�rf�r rekommenderas inte vanligt kuttersp�n.

TOA-L�TT- Enbart i Toal�dan

Jag f�rst�r faktiskt inte att�s� m�nga�rekomenderar Toa-l�tt! Det �r ju s� h�rt att g� p�, vilket �kar risken f�r bumblefoot!

Okej, i bajsl�dorna, men inte i hela buren. K�r tidningspapper p� botten d�, tycker jag och� eventuellt n� gamla tygtrasor och s� k�r du toal�tt i bajsl�dan.

�

�

Toa-l�tt, enbart i toal�dan!

KATTSAND- Enbart i Toal�dan

Kattsand dammar n�got aldeles otroligt och �r dessutom uttorkande f�r r�ttornas sm� tassar. I Toal�dan funkar det d�remot bra!

ASPSP�N- Ja!

Aspsp�n �r det b�sta bottenstr�t jag har provat. Det �r bl�st s� det dammar inte,�snyggt, luktar gott och suger upp kiss bra. Aspsp�n �r gjort p� l�vtr�d s� det inneh�ller inte heller terpentin.�Dock �r det v�ldigt dyrt. FAST med tanke p� att det �r pressat och v�ldigt drygt kanske det trots allt inte �r s� dyrt? Man borde j�mf�ra f�rbrukningen med en p�se Alflis eller liknande och kolla!

Aspsp�n, ett toppenstr�!

ALFLIS- Ja!

Det �r h�rda sm� flisbitar av asp eller t.ex. al. J�ttebra material som inte fastnar i alla filtar och grejer. Dammar inte. suger dock inte upp lika bra som Aspsp�n.

�

�

�

Nickos Alsp�n, egentligen ett Alflis

�

Det man alltid ska t�nka p� med str� �r att om man har toal�da ska man aldrig ha samma material i toal�dan som i resten av buren.

Inredning i R�ttburen

Fri, 02 Oct 2009 16:38:18 GMT

Vad ska man inreda r�ttburen med?

Ett bra generellt tips �r att en r�ttbur ska vara fullsmockad med grejer!

H�NGMATTOR

Uppskattad inredning! Finns i alla m�jliga f�rger och former. Antingen syr man sj�lv fina mattor eller s� k�per man dyra i zoobutiken. En enkel l�sning �r att ta en gammal handduk eller tr�ja och s�tta upp i buren med hj�lp av kl�dnypor. En tr�ja �r extra bra eftersom de kan krypa in i den och v�rma sig.

HYLLPLAN

De enda hyllplanden som finns egentligen �r Ferplast gr�a h�rnhyllplan. De �r r�tt stora och bra, faktiskt. Annars har Savic ett mer f�rgglatt alternativ men de s�ljs tyv�rr enbart tillsammans med burar.

�

Ferplast Hyllplan

R�R

�Kul�inredning men luktar ganska fort!

�

�

Savics R�r

�
REP

�

P� �oB har de rep som man anv�nder till h�stars grimslen. De �r toppen att ha i buren som kl�tterredskap!

�

GRENAR

Grenar kan vara toppen inredningsmaterial och �ven rolig att tugga p� men t�nk p� att det alltid finns en risk att f� med sig ohyra in fr�n vilda djur. F�r att minska risken kan man sl�nga ut grenen t.ex.�p� balkongen eller n�gon annanstans�d�r det�inte finns vilda m�ss och r�ttor�i en m�nad innan man anv�nder den.

�

SOVHUS

Det har kommit r�tt mycket bra sovhus till r�ttor nu! Bara att v�lja och vraka. Jag gillar Savics f�rgglada Sputnic t.ex.

�

Gibbon har dessutom ett hus som heter "Sweethome" som �r�en toppenbra stor l�da med �ppningsbart tak. Finns en variant som s�tts utanf�r buren och en som s�tts innanf�r. H�ller r�ttorna varma och goa i buren. Dessutom perfekt f�r r�tthona med ungar.

Gibbon Sweethome

IKEAKUL

��
P� IKEA finns en uppsj� av roliga tillbeh�r f�r barn som vi r�tt�gare ofta anv�nder till r�ttor! Ett exempel��r Ikeas Minif�ngst. En�rolig pryl som man b�de kan kl�ttra p� och sova i f�r 9 kronor!

Bara att�g� in p� barnavdelningen och kika s� ska du se att du hittar massvis med fina grejer som passar till r�ttor!��

�

FLER SAKER?

Egentligen �r det bara fantasin som s�tter stop f�r vad du kan stoppa in i buren. Du kan ta en gammal �ggkartong och stoppa i lite n�tter i t.ex. s� har de n�got att g�ra ett tag. Kattbollar i plast �r ocks� toppen leksaker som man kan fylla godis i. Variera g�rna sakerna�i buren och�ge dem blandade saker att g�ra.�T�nk p� att inte stoppa in n�got som �r giftigt eller som r�ttorna kan skada sig p�.

S� h�r matar Terato

Fri, 18 Sep 2009 20:50:14 GMT

Eftersom vi alla har v�ra olika s�tt att se p� mat s� t�nkte jag delge mitt s�tt. Kom g�rna med synpunkter!

R�ttor�som inte f�r r�tt mat blir snabbt sjuka och orkesl�sa. En�r�tta har mycket snabbare �mnesoms�ttning �n en m�nniska och�beh�ver �ta och dricka ofta f�r att kunna h�lla kroppen ig�ng.. Jag f�rs�ker att f�rklara h�r ungef�r hur mkt av varje del mina r�ttor f�r. Man delar fr�mst upp maten i basfoder och fr�skfoder:

BASFODER

BASFODER(torrfoder) ska alltid st� framme.�H�r �r det extra viktigt att t�nka p� socker- och fettinneh�llet eftersom de �ter s� pass mycket� av torrfodret. De fyra s�deslagen ska ing� och sedan kan man tills�tta lite annat sm�tt och gott. Man kan ha en sockerfri m�sli som bas eller blanda helt sj�lv. "Sockerfri" m�sli kan ibland inneh�lla fruktsocker s� man ska kolla extra noga. T�nk ocks� p� att inte ge fr�er eller annat i basfodret�som �r behandlat med olja, �r saltat�eller rostat.

Jag har g�tt igenom mitt torrfoder och insett att jag helt feldoserat m�ngden fr�er. Jag har h�ftat lite och d� haft i alldeles f�r mycket vilket resulterat i tjocka r�ttor! D�rf�r har jag gort ett tydligt recept f�r dig som inte vill feldosera!

EN BRA BLANDNING ATT G�RA SJ�LV:

2 dl Havre
2 dl Vete
2 dl Korn
2 dl R�g
1/2 dl Hirs
1/2 dl Bovete
1/2 dl Torrfoder f�r hund
2 msk Solrosfr�
1 msk Linfr�*
1 msk Sesamfr�
1 tsk Alfalfafr�
1 tsk Quinoafr�

Det ska allts� vara r�tt lite fr�er.�AXAs grynblandning inneh�ller endast havre, vete, korn och r�g s� om du vill kan du byta ut de fyra �versta ingedienserna till 8 dl Axas grynblandning! Det blir allts� exakt samma sak.

N�r du provat den blandningen ett tag kan du om du vill b�rja blanda lite p� eget bev�g men se till att du har koll p� m�ngden fr�er s� att du inte f�r sm� tjockisr�ttor! Hela 80% av fodret ska inneh�lla de fyra s�deslagen. N�tter b�r man inte ge i torrfodret om man har r�ttor som l�tt l�gger p� sig. Det kan de f� som godis p� sidan om s� har man koll p� hur mycket de �ter. N�tter �r v�ldigt nyttigt f�r �vrigt s� man ska absolut inte utesluta n�tter i r�ttornas foderstat!

Mj�lklinser, "godis" tycker Matilda men hon uppskattar aldeles s�kert att �ta n�tter lika mycket, vilket �r mycket nyttigare. D�rf�r �r n�tter och stora fr�n perfekt som godis! Mj�lklinser beh�ver man inte ge r�ttor �ver huvudtaget eftersom det n�stan�bara innh�ller socker!

�

TIPS P� M�SLISORTER:

�nglamarks ekologiska basm�sli
Finax Sunt och gott sockerfri m�sli
AXAs grynblandning�(min favorit, den inneh�ller inte ens fruktos)
ICA's ekologiska m�sli

Andra grejer man kan tills�tta m�slin om man vill blanda sj�lv:

Solrosfr�, linfr�*(sparsamt), vetegroddar, hirs, kanariefr�, sesamfr�, bovete, mandelflarn, valsade �rtor, os�tade majsflingor osv..

�

Axas grynblandning, toppen som torrfoderbas!

�

TILL�GGSFODER

TILL�GGSFODER(bl�tfodret) kan de f� flera g�nger i veckan, g�rna varje dag. Det kan vara frukt och gr�nt och lite k�tt och kolhydrater, matrester funkar super. Man ska t�nka p� att l�ta bli s� mycket kryddor och �ven t�nka p� fett- och sockerinneh�ll. K�tt och fisk ger jag g�rna r�tt d� det beh�ller flest n�rings�mnen om jag inte tillagar det.�R�tt k�tt och fiskk�tt�kan inneh�lla�bakterier och parasiter s� tillaga(koka helst) om du vill vara p� den s�kra sidan.

TIPS P� TILL�GGSFODER:

60%�
GR�NSAKER; avocado**, sallad, gurka, tomat, morot, andra rotfrukter, k�l av olika slag, selleri, persilja, osv
FRUKT; banan, �pple, p�ron, apelsin�osv.�
B�R, hallon, bl�b�r, jordgubbar osv,��

10%�
PROTEIN; pannkaka, ostkaka, kyckling, r�tt k�tt, kokt k�tt, in�lvor, (allt k�tt egentligen!) korv(sparsamt, mkt fett!), fisk, (all fisk som ej �r giftig!) skaldjur, �ggprodukter, mj�lkprodukter,osv

30%�
KOLHYDRATER; Quinoa, Bulgur, couscous, kokt ris, kokt potatis, kokt pasta, v�lling, gr�t, osv.

Akta dig f�r att ge allt�f�r kolhydratrik mat. Det finns tillr�ckligt med kolhydrater i torrfodret.� Massvis med gr�nsaker! Fokus, fokus, p� frukt och gr�nt! Det kursiva skall ges f�rsiktigt eftersom det egentligen mest �r bukfylla. Dr�ktiga och digivande r�ttmammor och v�xande r�ttor ska ha mer protein och fett i sitt foder. �ven extra till�gg p� kalcium. L�s p� lite om vitaminer och mineraler�s� att du har skaplig koll p� att dina r�ttor f�r i sig allt!

FETT��r ocks� en viktig del och b�r anpassas efter r�ttans vikt och f�rbr�nning. Fettet finns ofta i det proteinrika fodret. Lax och olivolja �r exempel p� nyttiga fettk�llor.

�

PLOCKA V�XTER UTE

�

Det finns mycket v�xter man kan plocka ute. Grenar �r roligt att tugga p� och leka med och det finns mycket vitaminer i vissa v�xter som inte finns i t.ex. gr�nsaker. Men det finns mycket giftiga v�xter s� chansa inte. N�sslor ska torkas och plockas tidigt s� att de inte br�nner r�ttan. Man ska sj�lvklart inte plocka n�ra v�gar och inte v�xter som har svampangrepp osv. �r man r�dd f�r ohyra ska man inte plocka v�xter n�ra marken d�r vilda�r�ttor kommer �t. Av hallonblad kan man g�ra the som�r�ttorna uppskattar. Perfekt att ge till dr�ktiga honor d� det st�rker livmodersmuskulaturen. Man kan �ven ge h� till�r�ttor men d� ska man h�lla det i en�6 veckors karant�n f�r att slippa f� in ohyra(�ven om du k�pt p� aff�ren). N�r man plockar ute finns alltid en liten risk att f� in ohyra men t�nker man p� var man plockar kan ju riskerna minimeras!

OFARLIGA V�XTER�ATT�PLOCKA�UTE:

Bl�b�rsris, lingonris, gr�s, tussilago, kl�ver, maskros, kirsk�l, gr�fibbla, r�dmalva, hark�l, groblad, lomme, r�lleka, krasse, n�sslor, blad och grenar fr�n frukt- och b�rbuskar, bj�rk, r�nn och l�nn.

T�nk �ven p� att dina krukv�xter�kan vara giftiga. Det finns ocks� annat som kan vara farligt f�r�din�r�tta�att f� i sig. Nedan f�ljer listor p� giftiga v�xter samt en l�nk till Giftinformtionscentralen.

L�nkar:

�tliga v�xter
Giftiga v�xter
Giftinformationscentralen

�

GIFTIGT

R�ttor�ska�ALDRIG��ta:

-K�rnan i stenfrukter som avocado, persika, plommon osv(allts� frukter med en ensam k�rna i mitten) De inneh�ller v�ldigt h�g dos av den�giftiga bl�syran som de faktiskt kan d� utav! Skalet p� avocado inneh�ller ocks� h�ga halter bl�syra s� �ven det �r allts� f�rbjudet!

-Lutfisk

-Apelsinskal och andra fruktskal som �r besprutade.

�

* Vissa ger inte linfr� eftersom det inneh�ller bl�syra som �r giftigt i stora m�ngder men d� det inte finns n�gra riktiga bel�gg f�r�att s� sm� m�ngder skulle vara farligt�v�ljer m�nga att ge linfr� �nd� eftersom det �r s� v�ldigt nyttigt! Jag ger�linfr� i torrfodret, men sparsamt.

**Vissa p�st�r att �ven fruktk�ttet i avocado �r skadligt i stora m�ngder men d� det inte finns n�gra riktiga bel�gg f�r att s� sm� m�ngder skulle vara farligt v�ljer m�nga att ge avocado end�eftersom det �r s� v�ldigt nyttigt! Jag ger avocado ibland, men sparsamt. Detta �r n�got som var och en f�r ta st�llning till!

G�r du efter det h�r inneh�llet ska du kunna klara av att ge dina r�ttor en skapligt bra kost. Men jag r�der dig att s�tta dig in i n�ringsl�ra och t.ex. l�sa "Kr�ngligt med kost"-artiklarna h�r p� r�ttor.iFokus! Kika �ven i en stor kokbok, d�r brukar man alltid ta upp lite n�ringsl�ra, Man beh�ver veta varf�r man ska mata sina r�ttor si och s�! Men h�r har du en start. :)

K�llor:

Vad sa r�ttorna �ta? (Skriven av Bima p� r�ttor.iFokus)
R�ttorna vill helst �ta j�mt (Skriven av Gerodean Elleby)
Evas tamr�ttssida
Kr�ngligt med Kost-artiklarna (Skrivna av Maria Nilsson)
Rutiga Kokboken (Ica Bokf�rlag 2006)

�